Pandemin dämpar Sveriges befolkningsökning, vilket framgår av den senaste statistiken från SCB som presenterades i måndags. Överdödligheten påverkar, även om det är svårt att säga hur mycket. Det minskade födelseöverskottet är också den mindre delen av förändringen. Större betydelse har de mer tillslutna gränserna. Det ger mindre invandring som förra året var den lägsta på 15 år, vilket också ger den minsta befolkningsökningen i landet sedan 2005.
Som mest syns effekterna på läns- och kommunnivå där vårt läns speciella karaktär framträder än tydligare, liksom skillnaden mellan verkligheten och en del kommunpolitisk retorik.
Sörmland saknar ett naturligt centrum och magnet i förhållande till de omgivande kommunerna. Den kommun som växte mest förra året, i absoluta tal, var Strängnäs (746 fler invånare) följt av Trosa (562) och Nyköping (480). Flen minskade med 154 invånare – mest i Sörmland. Eskilstunas befolkningsökning var blygsamma 116 invånare. Det kan jämföras med Västerås 1 502.
Orsaken är att de tre snabbast växande kommunerna i Sörmland har stor inrikes nettoinflyttning, medan Eskilstuna förlitar sig på invandring, vilket också är skillnaden mot Västerås som har en jämnare fördelad befolkningsökning.
Samma mönster som i Eskilstuna finns i Katrineholm. Här är befolkningsmålet samtidigt mer uttalat än på de flesta andra håll. Man kan förstås fråga sig varför en kommun ska ha ett sådant mål, och varför det ska vara så högt, men nu finns det där. Till 2030 ska Katrineholm ha 40 000 invånare är det tänkt – upp från dagens knappt 35 000.
Det kommer dock inte att hända med förra årets tillväxttakt som var på felräkningsnivå – tio invånare plus. Sambandet är enkelt: Låg invandring ger obefintlig befolkningsökning, hur många fler nya bostäder kommunen än krattar för.
Men det är också ett samband som kommunens politiska ledning gör sitt bästa för att inte låtsas om, eftersom det inte passar in i det retoriska mönstret vid andra tillfällen. Kommunstyrelsens ordförande Göran Dahlström (S) undviker, när han kommenterar SCB-siffrorna i Katrineholms-Kuriren, att säga något om invandringens helt avgörande betydelse för kommunens befolkningsutveckling.
Förhoppningsvis ger pandemin nya insikter även på det här området. Politiker i kommuner som Katrineholm och Eskilstuna bör acceptera att sambanden kommer att se ut så här under överskådlig tid. Därför bör de bestämma sig. Antingen slutar de sträva efter befolkningstillväxt, eller så erkänner de, och drar de fulla slutsatserna av, att det är invandringen som är deras hopp.