Vattenfall är åter på fast mark

Vattenfall är en värdefull egendom för svenska staten. Tillgångarna var vid årsskiftet bokförda till över 780 miljarder kronor, varav över 220 miljarder i kortfristiga värdepapper, som derivat i handeln med energi. Det egna kapitalet som staten har i Vattenfall var drygt 180 miljarder, och att många av kraftverken är värda mer än de är bokförda till kan man vara säker på.

Att Vattenfall går med vinst och lämnar aktieutdelning är i hög grad ett intresse för svenska väljare och skattebetalare. Vinsten under 2021 ser också präktig ut. Men vad beror vinstens storlek på? Där finns både ett och annat av politiskt intresse.

Efter drygt elva miljarder i bolagsskatter i olika länder var vinsten 48 miljarder. Men 21 miljarder var engångsintäkter när Vattenfall lyckats komma loss från en del av sin djupa tidigare inblandning i tysk energipolitik. Eldistributionen i den tyska huvudstaden Berlin har sålts och där föll det ut en reavinst på över åtta miljarder.

Mer än tolv miljarder var den senkomna ersättningen från tyska staten för att Vattenfalls kärnkraft i Tyskland inte fick användas för att leverera klimatvänlig el. Tysk energipolitik, som då var starkt inriktad på brunkolseldning, medförde att svenska statens tillgångar i kärnkraft konfiskerades av tyska staten.

Det ville man från tysk sida länge att de svenska skattebetalarna skulle få sota för. Först efter process och ett antal år kom ersättning. Den klumpsumman har lyft vinsten i Vattenfall 2021. Men Vattenfalls expansion på kontinenten, som började under Göran Perssons regeringstid, har tidigare åstadkommit en rad stora engångsnedskrivningar som förfulat boksluten, det gäller både Tyskland och Holland, och i båda fallen storskalig klimatskadlig fossilförbränning.

Så sent som 2020 svarade nedskrivning av kolkraft i Tyskland för merparten en engångspost som sänkte Vattenfalls vinst med 13 miljarder. Det var dyrt, men kunde blivit värre. Sverige lyckades lösgöra Vattenfall ur det tyska brunkolsmoraset innan den tyska politiken till sist började skära ned brunkolens betydelse i elförsörjningen.

Brunkolen i Tyskland och fossilgasen i Holland är läxor att minnas. Risken att felstegen upprepas är nog liten. Men spår av dem finns kvar i hur Vattenfalls elproduktion fördelas. Vattenkraft och kärnkraft svarade för vardera dryga 40 Terawattimmar (TWh).  Det tredje av Vattenfalls stora positiva bidrag i klimatpolitiken, vindkraft, nådde upp till elva TWh.

Men klimatskadande elektricitet från fossileldade kraftvärmeverk blev nästan 19 TWh. Det betyder att strömmen från Vattenfall, sett till alla länder där det statliga bolaget verkar, under 2021 hade en fossil andel på 17 procent.

Med en storskalig elektrifiering av transporter och processindustrier kan användningen av elström i Sverige gå mot dubblering. Då kommer Vattenfall, vid sidan av Svenska Kraftnät, att behöva användas för en betydande del av väldiga investeringar, som på sikt kan ge mer vinster och utdelningar till statsbudgeten.