I politisk historieskrivning förekommer emellanåt friserade anekdoter som passar in i ett budskap.
Jimmy Jansson (S), kommunstyrelsens ordförande i Eskilstuna, berättar en sådan i en intervju med Timbros opinionsbildande nätmagasin Smedjan. Dess budskap är att det finns socialdemokrater som de i Eskilstuna – här företrädda av högerns favoritsossse Jimmy Jansson – som har en annan syn på friskolor än partiledningen: ”På riksplanet vill Socialdemokraterna göra sig av med koncerner som IES från skolan. I Eskilstuna dricker de afternoon tea tillsammans.”
Smedjans skribent tar sig till Fröslunda där han bevittnar hur skolan nyinvigs efter en utbyggnad och Jansson klipper band. De fikar med Engelska skolans rektor, diskuterar Fröslunda och skolans roll i lokalsamhället, och Jansson berättar sin historia om hur IES etablerade sig i kommunen.
– Vi frågade om Engelska skolan ville komma hit eftersom vi behövde dem. Vi hade engelsktalande ingenjörer på Volvo och hade försökt starta upp en egen utbildning på engelska inom den kommunala skolan, men det fungerade inte. Så vi frågade, ”kan ni komma hit?”
Jansson säger att kommunen brottades med problem på skolan i Fröslunda, vilket löstes genom att högstadiet där lades ner och IES tog över.
Var det så det gick till? Efter att ha friskat upp mina egna minnesbilder – tittat i tidningsarkiv och pratat med andra som var med – måste jag säga nej. Här finns flera korn av sanning men den sammantagna bilden är falsk.
Först detta ”vi”. Eftersom det handlar om början av 2000-talet finns det ingen Jimmy Jansson i det vi-et. På detta område var han en statist.
Av de nyckelpersoner som skötte skolfrågorna i Eskilstuna minns ingen att etableringen av IES skedde på kommunens initiativ – ”kan ni komma hit?”
Den politiska majoriteten yttrade sig visserligen positivt till friskolans ansökan. Men den ambitionen var inte större från kommunen än att IES tvingades avvakta några år med att sätta igång eftersom man inte kunde hitta skollokaler och fick följdriktigt nej från Skolverket.
Till slut startade man med 380 elever i årskurserna sex till nio. Men inte i Fröslunda utan i Nyfors och inte 2010, då Fröslundaskolans högstadium stängde, utan 2006.
Fyra år senare var det mycket riktigt med gemensamma krafter som IES etablerade sig i Fröslunda och problemen på den tidigare kommunala skolan där fanns med i bakgrunden till omorganisationen. Men någon politisk mästerplan att locka Engelska skolan till Eskilstuna fanns inte.
I samma veva, på hösten 2009, sa den politiska majoriteten – S och V – för övrigt nej till IES att utöka verksamheten till årskurserna fyra och fem.
Och så en sak till: Både IES rektor Damian Brunker och Jimmy Jansson avvisar det uppställda påståendet att friskolor ”tar de lättaste eleverna”. Märkligt. Skolverket har siffrorna som visar att utbildningsnivån hos IES-elevernas föräldrar är den högsta eller näst högsta i Eskilstuna, lite beroende på vilket år man tittar. Även British Junior, en annan stor friskola, ligger högt.
Engelska skolan presterar visserligen bättre än vad den förväntas göra, utifrån alla bakgrundsvariabler. Å andra sidan tillhör IES de skolor som oftast sätter högre betyg än vad eleverna presterar på nationella prov.
Det är helt i sin ordning att lyfta fram Engelska skolans bidrag till skolundervisningen i Eskilstuna och till Fröslunda. Problemet är att Jimmy Jansson berättar en falsk historia som sedan används i opinionsbildningen hos dem som vill bevara status quo i fråga om ett orättfärdigt kösystem och en överdrivet generös resurstilldelning till friskolor.