Demokratin skymfas i Strängnäs

Jag var ledamot för majoriteten (MP) i Barn- och utbildningsnämnden fram tills jag nyligen hoppade av. Jag upplevde klimatet där som odemokratiskt.

31 augusti 2011 06:08

Ordföranden är driftig och retoriskt mycket skicklig men har en exceptionellt dominant ledarstil. Min uppfattning är att skolpolitiken i praktiken styrs av ordföranden tillsammans med tjänstemännen. De övriga ledamöterna ger visserligen uttryck för sina idéer men deras inflytande kan i egentlig mening närmast likställas med det hos ett lämmeltåg. I majoritetssamarbetets namn uppoffras väljarmandat och politiska ståndpunkter till förmån för någon sorts intalad enighet sinsemellan.

Det aktuella förslaget till ny skolorganisation påminner oss om vikten av en fungerande demokrati, där politiska beslut baseras på sakliga argument snarare än personliga påtryckningar, där de förtroendevalda företräder sina väljare och ser till Strängnäs bästa.

Att helt bortse från elevernas behov och deras föräldrars vilja är helt orimligt och obefogat. Det är en skymf för demokratin i Strängnäs. Barnen är de käraste vi har och utgör den grupp i samhället som har allra minst makt att välja var, hur och med vem de skall tillbringa sin dagliga tid. Eftersom de i princip är tvungna att gå till skolan är det vår skyldighet och vårt ansvar att se till att deras skolmiljö är trygg, trivsam och hälsosam. Jag, liksom många andra som arbetat på Paulinska skolan, kan intyga att den miljön absolut inte är lämplig för yngre elever vare sig ur trygghets- eller trivselsynpunkt.

Den som tror att det nuvarande förslaget gynnar kommunens ekonomi förtjänar enligt min mening svart bälte i kortsiktigt tänkande. Det fria skolvalet har slagit igenom till den grad att den aktör som ignorerar och nonchalerar sina klienters önskemål obönhörligen kommer att få se sin verksamhet krympa.

I det här fallet är missnöjet bland föräldrar och elever av en sådan art och omfattning att efterfrågan på alternativa lösningar sannolikt kommer att bli massiv. Friskolorna får då ytterligare luft under vingarna och utökar sina platser vilket bjuder in till en sorts massflykt från Paulinska.

Oavsett vad man tycker om en sådan utveckling så får det betydande konsekvenser för den kommunala förvaltningens budget. Konsekvenser som rimligen bör sättas i relation till vad investeringar i befintliga områden skulle kosta.

Om en ny friskola startar, alternativt om de som redan finns expanderar, är det inte svårt att föreställa sig en sorts tröskeleffekt där Paulinskas död blir friskolornas bröd.

Markus Rettinger

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!
Ämnen du kan följa