Dåligt underlag för skolbeslut  

De två huvudargumenten för omorganisationen av skolorna i Strängnäs är att man vill satsa pengar på lärare i stället för på lokaler samt att den nya läroplanen gör att det är önskvärt att man organiserar skolorna i årskurs 1-3 och 4-9 snarare än i årskurs 1-5 och 7-9.

9 mars 2012 06:44

Det som gör beslutet svårt att acceptera är att det inte tydligt är visat att argumenten är övertygande och hållbara.

Jag anser att beslutet är fattat utifrån ett alldeles för dåligt underlag och att effekterna och alternativen inte är tillräckligt väl utredda.

När Fredrik Lundgren motiverade omorganisationen för mig i höstas hävdade han att den nya läroplanen kräver tillgång till specialsalar i de naturvetenskapliga ämnena från och med årskurs 4. När jag läste läroplanen och ifrågasatte hans påstående ändrade han sig och sa i stället att det inte torde, för att uttrycka det försiktigt, vara en nackdel att ha tillgång till en kemisal för att arbeta med ovanstående mål.

Självklart vore det bra för alla skolor att ha kemisalar men det är milsvidd skillnad jämfört med att säga att det är nödvändigt.

Om det nu är fördelaktigt att kunna utföra experiment i en riktig kemisal redan i årskurs 4 är jag säker på att det går att hyra in sig i en kemisal för någon eller några lektioner per år och gå med barnen dit precis som barnen får gå till simhallen eller till bion ibland. Man behöver inte flytta hela årskurser för de enstaka lektionerna.

När det gäller den andra punkten, lokaler och lärare, skriver Lundgren så här: Det enda vi kan vara helt säkra på när det gäller frågan om lärarlöner och lärartäthet är att de 1,4 miljoner om året som i ett läge när vi har allt för höga hyreskostnader skulle gå till en utbyggnad av Finningeskolan inte kan användas till den enskilt viktigaste faktorn för att lyckas med skolans kunskapsuppdrag – många och duktiga lärare.

Som du vet är detta den ena huvudförklaringen till förslaget. Den andra handlar om de nya styrdokumenten och kraven de ställer.

Underlaget för beslutet är alltså inte bättre än att det här är det enda vi kan vara säkra på.

1,4 miljoner om året (jämför med den totala budgeten på cirka 300 miljoner kr/onor per år för grundskolan) skulle göra att Finningeskolans elever får gå kvar på skolan till och med årskurs 5, något som över 95 procent av föräldrarna till dessa elever önskar.

1,4 miljoner kronor motsvarar mindre än 2,5 lärartjänster i hela kommunen. Då har vi inte ens räknat bort de kostnader som omorganisationen innebär.

Jag ifrågasätter att det lilla tillskottet av personal väger upp alla de nackdelar som omorganisationen för med sig.

Det mantra som upprepas gång på gång att vi vill satsa på lärare och inte på lokaler låter något mer storslaget än att vi vill anställa en eller kanske möjligen två nya lärare i kommunen.

Att Fredrik Lundgren ändrar sin argumentation efterhand är bara ännu ett av tecknen på att beslutet om omorganisationen inte är fattat på en grundlig utredning och tydliga fakta utan att det tyvärr handlar om prestige.

Anna Björklund

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!