Det tyder på antingen total färgblindhet, illavarslande nutidshistorielöshet eller grav politisk lögnaktighet.
Det fria skolvalet infördes 1992 av den borgerliga regeringen Bildt. Den reformen har utan tvekan uppskattats av de elever och föräldrar som haft förmågan att ta för sig. Tyvärr är det dock så, att under de senaste 20 åren – perioden med fritt skolval – har svenska elever uppvisat allt sämre resultat i internationella jämförelser. Ett flertal nationella uppföljningar under 2000-talet pekar på ett tydligt samband mellan denna negativa utveckling och det fria skolvalet. Detta borde vara illavarslande och alarmerande även för valfrihetsivrare.
Om kartan (ideologin) och verkligheten inte stämmer överens, måste man utgå från verkligheten om man vill förändra och förbättra. Så mitt råd till skolministern och andra skolpolitiker är:
1.) Skaffa kunskap om skolans nutidshistoria och skolans verklighet.
2.) Reformera valfrihetsreformen så att de nuvarande negativa konsekvenserna försvinner. Om det inte går: Avskaffa det fria skolvalet!
3.) Reformera resursfördelningssystemen så att de skolor som uppvisar de sämsta resultaten kan ge eleverna mer stöd och därigenom bättre förutsättningar än nu att nå bra resultat. Det tjänar hela landet på.
4.) Sluta tro på att papperstigrar i form av reviderad skollag, reviderade läroplaner och modifierat betygssystem skapar kunskap.
5.) Använd lönesystemet för att få fler dugliga krafter att söka sig till arbete i skolan.
En världsledande svensk skola, oavsett om den är blå eller rödgrön, borde vara en större självklarhet än ett fritt skolval.
Skolveteranen