Kommuninvånarna sviks år efter år

18 september 2012 06:20

Det är något som inte stämmer när det gäller den styrande alliansen i Strängnäs, kontra dess kommunmedlemmar. Synen på det mesta tycks halta. Ständiga konfrontationer blir resultatet.

I torsdagens tidning får vi av Marianne Andersson (C) veta att den inte efterfrågade marginaliseringen av de bilburnas uppskattade parkeringsmöjligheter på Trädgårdsgatan ingår i ett 30-årigt trafikstrategiskt tänkande. Dagen efter kan vi läsa att fastighetsägare i Husby Stallarholmen inte fått den leverans av vatten och avlopp som kommunen utlovat sedan åratal tillbaka. Detsamma gäller de flesta omvandlingsområdena, i Björsund till exempel började kommunen redan 2006 på att tala om anslutning, något som ännu inte verkställts. Det finns mängder med fastighetsägare som varken vet ut eller in i denna fråga.

Ett annat icke efterfrågat projekt är den nya södra infarten till centrum via ett industriområde. Varför kasta bort en fattig kommuns pengar och bygga en paradinfart som går förbi ett industriområde? En paradinfart som börjar med en rondell och slutar med en rondell i en grop som närmast påminner om botten på en berg- eller grustäkt. Därefter kommer ingenting och sedan kommer en bensinstation, några kontorsbyggnader och några hyreshus, till sist slutar den pampiga infarten i absolut ingenting.

Ett sådant exklusivt vattenspel som rondellen i gropen utrustats med ska givetvis placeras på ett torg eller motsvarande yta där människor rör sig (om nu en fattig kommun över huvud taget ska pyssla med dylikt) och inte i en trafikkorsning där förarna ska koncentrera sig på trafiken. I andra änden på paradinfarten har rondellen prytts med ett skulpturerat handslag. Symbolen för frimurarna och andra sekteristiska sammanslutningar där hemlighetsmakeriet är en betydande del av verksamheten. En ytterst olämplig symbol för en kommun med en osund mängd suspekta affärer under de senaste åren.

Marianne Andersson gillar 30-årstänkande. År 2004 anhöll undertecknad hos samhällsbyggnadskontoret om en synnerligen simpel ändring av en byggnadsplan på Hedlandet. Den välutbildade och lagkunnige stadsarkitekten samt dito bygglovsarkitekten såg inga problem med den tilltänkta planändringen och tillstyrkte framställan. Den okunnige byggnadsnämndsordförande Marianne Andersson däremot körde över dessa bägge proffs och satte i nämnden stopp för framställan.

I andra sammanhang kallas detta förfarande för ministerstyre. Argumenten mot ändringen var flummiga och övergick så småningom till att orsaken var en tilltänkt översiktsplan. Nu åtta år senare finns en översiktsplan men inget besked i sakfrågan.

Under den tid det tagit att ta fram denna simpla översiktsplan med ett i sammanhanget blygsamt bostadstillskott har det i Kina producerats ett antal miljonstäder.

Jag förstår att Marianne Andersson och hennes politiska kollegor behöver 30 år på sig för de enklaste saker men det vore kanske dags att ta kommunmedlemmarnas önskemål och behov i första hand och flummigt strategiskt tänkande i andra hand.

Men det är i alla fall fantastiskt att man i en strategisk 30-årsplan har med en oönskad flytt av sju parkeringsplatser och dito paradgata i periferin, samtidigt som kommuninvånarna år efter år luras och sviks när det gäller effektuering av angelägna och utlovade projekt.

Clas Persson

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!