Prioritera godstransporter på räls

Järnvägsnätet är sedan länge eftersatt, men kostnaden för att förbättra detta kan inte få bekostas av ytterligare höjda banavgifter och dylikt, vilket drabbar godstrafiken på räls.

26 maj 2014 05:00

Sedan flera år tillbaka uppmanas vi alla att på olika sätt sträva efter och bidra till att bland annat koldioxidutsläppen minskar.

Hur går denna strävan ihop med att Green Cargo, som forslar gods på räls, nyligen varslat drygt 500 lokförare i Sverige. Kommer tågtransporter att ersättas av långtradartransporter? Det sägs att vi borde transportera mera på räls för miljöns skull, men går utvecklingen i stället åt motsatt håll?

Nyligen presenterade vår infrastrukturminister transportplanen för 2014-2025. Av de 260 miljarder, som ska satsas på väg och järnväg, så får järnvägen endast cirka en tredjedel.

I dag tycks det dessutom förekomma illojal konkurrens. Till exempel enligt uppgift måste en godstransport på räls i Västerås hamn betala en avgift per vagn och dygn, medan lastbilstransporten är avgiftsfri.

Utlandsregistrerade långtradare pressar priserna med lågbetalda chaufförer från exempelvis öststaterna. Många av dessa åkare tankar billig diesel inköpt i sitt hemland. En del av dessa åkare fyller även på billig diesel från uppställd tankbil i södra Sverige. Dieselskatten går då alltså inte till Sveriges statskassa.

Det finns också regler för bland annat hur många inrikes godstransporter, som får köras av utlandsregistrerade långtradare, men ett fåtal poliskontroller görs. Detta innebär fritt fram för utländska godstransporter på ojämlika villkor. Polisen borde få utökade resurser och befogenheter för att följa upp gällande regelverk och motverka illojal konkurrens.

Vid alla miljökonferenser inklusive FN:s klimatpanel poängteras att vi måste minska växthusgasutsläppen rejält. Vi måste både satsa på förnyelsebar energi och energibesparingar. Godstransporter på järnväg är både kostnadseffektivare och klimatsmartare. Exempelvis: En transport med 100 ton gods mellan Umeå och Hamburg förorsakar cirka en ton koldioxidutsläpp vid järnvägstransport, men cirka tolv ton vid biltransport. Angående resursanvändningen så förbrukar järnvägstransporten cirka 40 000 MJoule mot transport på väg cirka 165 000 MJoule. Ett tågset på cirka 600 meter lär motsvara cirka 20 långtradare.

Järnvägsnätet är sedan länge eftersatt, men kostnaden för att förbättra detta kan inte få bekostas av ytterligare höjda banavgifter och dylikt, vilket drabbar godstrafiken på räls.

Lastbilstransporter på bra vägar är naturligtvis nödvändigt, men för att bekosta vägunderhåll med mera räcker kanske inte vanlig trafikskatt. Om högsta tonagevikt för långtradare skulle höjas från 55 till 77 ton, blir det ytterligare vägslitage. Är det inte dags att införa långtradarskatt samtidigt som man satsar mer på järnvägen?

Staten måste alltså seriöst ta större ansvar och prioritera kollektivtrafik inklusive järnvägstransporter. Vid jämförelse av kostnader ska naturligtvis även miljökostnader räknas in, vilket inte sker i dag.

Eva Berglund

Kristina Larson

Eskilstuna

P.S. Förutom personligt lidande kostar uppsägning av 500 lokförare samhället mycket pengar.

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!