Gymnasieutbildning ökar ungas möjligheter

Nu tillsätter regeringen en särskild utredare, med ett brett uppdrag att analysera och föreslå åtgärder för att säkerställa en attraktiv gymnasieutbildning för alla. I uppdraget sätter regeringen upp målet att alla unga ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning.

23 mars 2015 05:00

Att ha en gymnasieutbildning har i det närmaste blivit en förutsättning för att få jobb. Den som inte har en gymnasieutbildning löper mer än dubbelt så stor risk att bli arbetslös som den som har en. Den som inte klarar sina gymnasiestudier riskerar att långvarigt hamna utanför arbetsmarknaden och har svårt att ta sig tillbaka till utbildning. Bland unga mellan 15 och 24 som varken studerar eller arbetar har mer än hälften aldrig någonsin haft ett jobb.

Utbildning är också viktigt i sig. Att ha en gemensam kunskapsbas ökar den enskildes möjligheter att aktivt delta i samhällslivet och att fullt ut kunna utnyttja sitt medborgarskap. Risken att hamna utanför är inte jämlikt fördelad, utan följer de strukturer som finns i samhället. Unga med lågutbildade föräldrar, unga med utländsk bakgrund och unga pojkar har högre risk att hamna utanför och har svårare att ta sig tillbaka. Lyckade gymnasiestudier är ett tydligt sätt att minska både dessa skillnader och att minska risken att hamna utanför. 

Nu tillsätter regeringen en särskild utredare, med ett brett uppdrag att analysera och föreslå åtgärder för att säkerställa en attraktiv gymnasieutbildning för alla. I uppdraget sätter regeringen upp målet att alla unga ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning.

Viktigast tror vi är signalen att vi inte ger upp om våra unga. Samhället måste ta ett större ansvar för att få alla att klara gymnasiet och inte bara möta unga som är på väg ut med en axelryckning. Vi kan inte lura de unga att de klarar sig utan en gymnasieutbildning, det vore ett stort svek.

Att ha gått ett yrkesprogram gör det lättare att snabbt få ett bra jobb och programmen är viktiga för att företagen ska få tag på rätt kompetens. Därför är det olyckligt att intresset för att läsa yrkesprogram på gymnasiet minskat stadigt de senaste åren. Fram till 2008 var det en svagt positiv trend, men därefter har intresset sjunkit. Den negativa trenden tog fart ordentligt 2011, när den borgerliga regeringen tog bort den grundläggande behörigheten till högskolan. Skolverket pekar ut just högskolebehörigheten som en trolig orsak.

Utredaren kommer därför också att få i uppgift att analysera och föreslå hur alla program på gymnasiet ska kunna ge grundläggande behörighet till högskolan. Vår förmåga att skapa fler och bättre jobb och finansiera vår välfärd kommer att avgöras av hur väl vi förmår utbilda arbetskraften genom hela yrkeslivet. Utbildningssystemet ska inte ha några återvändsgränder.

 

Aida Hadzialic (S)

Gymnasie- och kunskapslyftsminister

Caroline Helmersson Olsson (S)

Riksdagsledamot Sörmland, Utbildningsutskottet

 

 

 

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!

Ämnen du kan följa