Skolan har blivit tryggare – men kunskapsnivån faller

Skolan i Sverige har många förtjänster. Eleverna har aldrig tidigare känt sig så trygga och trivts så bra i skolan som de gör i dag. Detta ska vi glädja oss åt.

21 februari 2011 06:56

Tyvärr har denna positiva utveckling skett parallellt med en trend för kunskapsresultaten som är allt annat än munter. Svenska elevers resultat faller i olika internationella undersökningar. Kunskaperna i läsförståelse, matematik och naturvetenskap går bakåt och i en globaliserad värld där konkurrenskraft allt mer stavas kunskaper blir situationen ohållbar för Sveriges del.

På nationell nivå har regeringen sjösatt en rad nödvändiga reformer men det finns även mycket som går att göra från enskilda kommuners sida.

Resultaten i vår egen kommun ligger på en medelnivå nationellt sett. Majoriteten i Strängnäs har därför nu inlett ett omfattande arbete för att lyfta elevernas kunskaper i kommunens skolor.

För att möjliggöra detta är signalen till förvaltning, rektorer, lärare, föräldrar och elever entydig och skarp: Skolans viktigaste uppdrag är att ge eleverna de kunskaper de behöver för att dels konkurrera på en internationell arbetsmarknad, dels kunna bli starka individer som tar ansvar för sig själva, sina närmaste och sitt samhälle.

Några av de konkreta åtgärder som vi nu vidtar för att lyfta resultaten är:

1. Systematisk uppföljning och återkoppling av skolors och klassers kunskapsresultat. Genom att göra resultat på olika skolor och i olika klasser lättillgängliga för alla som arbetar inom skolan kan en vital pedagogisk diskussion ta sin början som till exempel: Varför går det så bra med matten i den klassen? Varför har de så svårt med engelskan på den skolan? Syftet är inte att peka ut någon som dålig utan att ge nödvändigt underlag för en konstruktiv pedagogisk diskussion

2. Fokus på hur tiden i klassrummet används. Lektionstiden ska vara helig. I dag går alldeles för mycket tid bort till sidoaktiviteter som inte tillhör skolans huvuduppdrag. Allt för mycket tid ägnas också åt att reda ut vad som hände på rasten, i matsalen, på bussen etcetera. Dessa, ibland nödvändiga diskussioner, måste ske efter lektionen.

3. Fokus på rektors pedagogiska ledarskap. Vi utvecklar administrativa stödsystem för att avlasta rektorerna uppgifter som inte är direkt kopplade till det pedagogiska ledarskapet.

4. Ämnesutvecklingstjänster införs. Framgångsrika lärare får möjlighet att ägna en del av sin tjänst åt att inspirera och stötta andra lärare i kommunen i sitt ämne.

5. Skickliga lärare lyfts fram. Vi uppmuntrar alla skolor att lyfta fram sina framstående lärare och låta dem fungera som förebilder för kollegorna. Lärarna måste i större utsträckning ta del av varandras undervisning och bli mer öppna för att ge och ta utvecklande kritik på sin undervisning.

6. Utmana Jante. Vi uppmanar rektorerna att ständigt utmana en förlegad skolkultur som präglas av Jante. Att upprätthålla rättvisan mellan lärare och att var och en har sina elever, klasser och undervisningstimmar får inte blir mer styrande än frågan om hur man kan arbeta tillsammans för största möjliga måluppfyllelse.

7. Uppmuntrar pedagogiska diskussioner på skolorna. All forskning visar att framgångsrika skolor har djupare kommunikation om undervisning och lärande än icke framgångsrika skolor. Man kan också se att på framgångsrika skolor ger rektorerna mycket bekräftelse och feedback på lärarnas professionella roll.

Vi är medvetna om att en bred politisk uppslutning är en väsentlig faktor för att ge trovärdighet ute i verksamheterna åt den nya kursen. De signaler vi fått från oppositionen är att de ställer upp på den linje vi vill slå in på. Detta är glädjande och borgar för ett fortsatt konstruktivt politiskt samarbete för att lyfta kunskapsresultaten i vår dynamiska idyll.

Fredrik Lundgren (FP)
ordförande i barn- och utbildningsnämnden, Strängnäs

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!
Ämnen du kan följa