Hoten mot riksdagskvinnorna hotar demokratin

av Åsa Petersen

Att vara kvinna och journalist är ofta att handskas med näthat. Det vet de flesta, efter Uppdrag Gransknings uppmärksammade reportage.

23 maj 2013 05:42

Sedan det sändes har en våg av sympati mött mig i rollen som krönikör. När hatet väl tvingades upp till ytan, visade sig kärleken vara större.

Det sexistiska näthatet drabbar så klart inte bara journalister – utan alla kvinnor som på ett eller annat sätt sticker ut hakan i samhällsdebatten.

Det kan vara politiker, opinionsbildare, företagsledare eller bara privatpersoner som säger sitt hjärtas mening i någon kontroversiell fråga.

Näthatet används för att kvinnor ska veta sin plats – och den platsen är inte i offentligheten.

Det senaste året har hela 86 procent av riksdagskvinnorna fått nedsättande kommentarer i samband med sitt politiska arbete, visar en undersökning som Svenska Dagbladet har gjort.

Varannan kvinna i riksdagen har under samma tidsrymd blivit hotad. Hoten kommer via mejl, brev, sociala medier eller telefon.

Demokratiministern Birgitta Ohlsson (FP) känner igen sig.

– Jag skulle kunna sammanställa en bok som heter "Män skriver till Birgitta Ohlsson". Det är allt ifrån trakasserier och nedsättande ord till rena våldsuppmaningar, säger hon i Svenska Dagbladet.

Redan 2004 ledde Berit Högman, riksdagsledamot för Socialdemokraterna, en statlig utredning om hot och våld mot förtroendevalda.

Den drog slutsatsen att övergreppen mot politikerna har blivit så omfattande att det hotar demokratin. En enig kommitté föreslog att den som hotar och trakasserar en politiker ska få strängare straff.

Nästan tio år senare konstaterar Berit Högman att det inte blev något:

– Jag är kritisk både till mina egna och till den regering som sitter nu. Det har inte hänt ett dugg.

128 av riksdagens 150 kvinnor svarade på Svenska Dagbladets enkät. Vissa som avstod sade att de inte vill väcka den björn som sover.

Andra riksdagskvinnor uppger att de har dragit ner på sin närvaro i sociala medier på grund av hat och hot. De hindras alltså i sitt uppdrag som folkvalda.

Så kan vi inte ha det. Sveriges representativa demokrati kräver folkvalda politiker. De måste kunna fullgöra sitt uppdrag – hävda sina åsikter och stå i offentlig kontakt med väljarna – utan att riskera att tystas av lika fega som anonyma hatare.

Inte minst vi journalister har ett ansvar att uppmärksamma hoten mot politiker. När det kommer till trakasserier måste vi försvara de politiker vi vanligtvis granskar.

Det är ju demokratin som står på spel, själva förutsättningen för fri journalistik.

Åsa Petersen är frilansjournalist

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!