Människor påverkas

För gemene man är det svårt att förstå varför vi i Sverige, ett av Europas kallaste länder och ett av världens högst beskattade, ska betala 54 procent av vår hushållsel i skatt.

10 augusti 2011 06:16

Elpriset i Sverige är från att ha varit bland de lägsta i Europa ett av de högsta.

Att i ett sådant läge satsa på vindkraft är minst lika svårbegripligt. Dels beroende på dess relativt blygsamma effekt, dels beroende på dess negativa miljökonsekvenser.

I dag produceras i vårt land cirka 60 TWh el per år med hjälp av vattenkraft och ungefär lika mycket med hjälp av kärnkraft. Därtill kommer cirka 20 TWh med andra produktionsmetoder som exempelvis industriell mottryckskraft, biobränsle med mera.

Vindkraften bidrar med knappt 3 TWh och det till subventioner på storleksordningen en miljard kronor per år. Bara genom elcertifikaten får vindkraften ett bidrag på 36 öre per kWh.

Riksdagen har beslutat att år 2020 så ska vindkraften producera 30 TWh per år, vilket skulle innebära att dagens 1 500 vindkraftverk blir 15 000 och troligen höjas från 150 till 200 meter.

De negativa miljöeffekterna är snurrornas lågfrekventa buller som påverkar människor och djur som vistas i närheten av dem. Huvudvärk och sömnsvårigheter är inte ovanliga.

För varje 2 MW-aggregat krävs det cirka en kilometers upptagningsområde med ett par hektar som förbjuden zon. Bara för att bygga och underhålla kraftverken kommer det att krävas nybyggnation av 10–15 mil vägar.

På vintern slängs iskokor från rotorbladen som i olyckliga fall kan slå ihjäl en människa och illa skada djur. Därför är 300 meter runt varje vindkraftverk livsfarligt område.

Till sist har vi den estetiska aspekten. Svenska myndigheter räknar med att ett vindkraftverk i fri terräng syns på 8–9 kilometers håll.

Om man betänker att ett vindkraftverk med en effekt på 2 MW producerar i genomsnitt under ett år 0,5 MW så blir de gåtfulla.

Stig G Daun

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!