Visst har skolan problem

Kanske är den svenska skolan bättre än sitt rykte, inte så dålig som den ter sig i internationella studier. En dansk professor, Svend Kreiner, ifrågasätter de så kallade PISA-undersökningarna som jämför skolresultaten mellan länder. Kreiner har tittat på testen i läsförståelse. Hans slutsats, refererad i nyhetsflödet i går: resultaten kan tolkas på vitt skilda sätt och att rankningarna – där både Danmark och Sverige hamnar rätt långt ner – är högst godtyckliga.

13 april 2011 06:30

Det är inte första gången som internationella jämförelser av detta slag ifrågasätts och väcker tankar: Tänk om regeringen försöker laga något som inte är sönder. Tänk om den svenska skolan är en välsmord och högkvalitativ utbildningsinstitution.

Om det vore så väl. PISA-undersökningarnas rangordningar inte kanske är perfekta. Men det finns gott om andra tecken som visar att den svenska skolan har problem. Några exempel: På tio år har andelen elever som går ut grundskolan utan behörighet till gymnasiet ökat från nio till elva procent.

Utan gymnasiekompetens är det väldigt svårt att få jobb. Den som inte har godkända betyg från grundskolan hamnar ännu längre bort från arbetsmarknaden.

Det är numera vanligt att universitet och högskolor ger förberedande matematikkurser. De riktar sig till studenter som har formell behörighet från gymnasiet men som ändå inte behärskar tillräckligt med aritmetik, algebra eller trigonometri för att kunna tillgodogöra sig de tekniska utbildningarna.

Förra året fick 18 procent av niorna underkänt på det nationella provet i läsförståelse. En av provkonstruktörerna förklarar det med att provet innehöll flera frågor där eleverna skulle formulera egna svar i stället för att bara kryssa i ett alternativ. Men, lovar konstruktören, det ska inte upprepas. Åter till gissningsleken alltså, för statistikens skull, trots att förmågan att med egna ord kunna återge det man läst är nog så viktig.

Det nationella provet i matematik var tydligen rätt konstruerat, men 17,5 procent av niorna fick ändå underkänt.

Även om tolkningen av PISA-resultaten skulle vara missvisande går det inte att blunda för att tillståndet i den svenska skolan är oroande. Orsakerna är flera och Skolverket har pekat ut en del, som decentralisering av skolväsendet och minskning av lärarledd undervisning.

Ytterligare en förklaring är utvecklingen av lärarutbildningen. Handfast pedagogik har hamnat på undantag. Det var också ett misstag att slå ihop lärarutbildningarna. Pedagog som pedagog, var väl tanken. Som om en gymnasielärare i historia och samhällskunskap i det närmaste är utbytbar mot den som vill lära småbarn att knäcka läskoden.

Men här händer det nu saker. Lärarutbildningen förändras i grunden. Lärarstudenter som ska arbeta med yngre barn ska fokusera praktisk pedagogik: hur lär man en sjuåring att läsa och räkna? Sedan, ju äldre barnen är som lärarna ska undervisa, desto mer fokus ska läggas på ämneskunskaper. Rätt självklart egentligen.

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!
Ämnen du kan följa