Det är häftigt att vara måttfull

De statliga Tillväxtverket och Vinnova är frikostiga med sina representationskonton. Det är inte rimligt att skattebetalarna ska stå för lyxmiddagar och chokladprovningar.

2 augusti 2012 05:56

Det är lätt att bli upprörd över de senaste dagarnas rapporter om de höga representationskostnaderna vid Tillväxtverket och Vinnova. Dagens Nyheters avslöjanden om momsplanering och svårförklarade fall av chokladprovning, höga hotellkostnader och lyxmiddagar väcker frågor om myndigheternas prioriteringar. Det allmännas pengar verkar vara fåtalets pengar. Dessa fall väcker så stor bestörtning just eftersom det finns en outtalad överenskommelse mellan medborgarna och staten som förutsätter att skattemedlen ska användas så effektivt som möjligt. Statliga verk och myndigheter ska föregå med gott exempel, och sådana här fall urgröper trovärdigheten för dem.

Viktigt i sammanhanget är dock att det hittills endast är enstaka fall, och endast två myndigheter har uppmärksammats. Likväl är det verksamheter som i sin riktning mot näringslivet borde vara särskilt medvetna om pengars värde. Utbildningar, konferenser och teambuilding-aktiviteter kan vara nog så viktiga för att utveckla verksamheter och skapa ökad sammanhållning arbetskollegor emellan. Men sådana aktiviteter bör endast motiveras utifrån en nödvändighetsprincip. Varje krona och öre är viktigt.

Att som chef unna sig själv och sina medarbetare speciella upplevelser förskjuter lätt regler, skapar ursäkter och blir till vanor. I en verksamhet som drivs med skattemedel bör dygderna vara sparsamhet och måttfullhet.

Alla anställda ska förhoppningsvis känna att deras arbetsgivare satsar på dem, oavsett vilken sektor man verkar inom, men detta ska först och främst synas i lönekuvertet. Det får inte föreligga misstankar om oskäliga förmåner för offentliganställda. Det ligger ett stort ansvar på självreglering, tydligt ledarskap och klara regler för att undvika missbruk av systemet.

Här har något gått snett, och det tyder på en osund kultur. Nu måste utvärderingar göras, hål täppas till, chefer dras i örat. Det är först när ett fel upprepats utan åtgärd som det blir till ett misstag. Där måste de statliga verkens generaldirektörer vara utan bortförklaringar. Deras ansvar är oförnekbart.

Men de påvisade fallen är inte bara ett organisatoriskt problem utan även ett politiskt. Näringsministern Annie Lööf (C) har nu kallat till krismöte för att kräva svar på hur det kunnat gå som det gjort.

Som chef för näringsdepartementet är hon ansvarig inför väljarna eftersom det är regeringen som tillsätter generaldirektörerna. Ett av Allians för Sveriges främsta kritiska synpunkter på regeringen Persson inför valet 2006 var att chefsrekryteringar till de statliga verken och landshövdingsposter skett på tvivelaktiga grunder, att partiboken fått gå före kompetens. Om det uppdagas att fler statliga verk unnat sig på skattebetalarnas bekostnad, riskerar Lööf hamna i en debatt om att Alliansen har lovat för mycket. Och då är det inte längre en tjänstemannafråga.

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!