Distans till ja-sägare och instämmare

Vi som åker tåg i Sörmland brukar få en kundtidning. Den innehåller lite smått och gott, men egentligen har den bara ett budskap. Det är så bra med Tåg i Mälardalen.

15 december 2012 06:00

Det stör mig inte så värst. Jag gillar tåg, och är nöjd resenär. Nästan alltid i alla fall.

Men som nyhetskälla är det där reklambladet rätt värdelöst. I senaste numret avslöjar man den nya stationen med två spår i Strängnäs, dubbelspåret till Härad och bygget av en ny tunnel bredvid den gamla västerut från Strängnäs.

Det kan väl vara intressant för dem som åker tåg någon stans runt Mälaren men inte bor här i trakten, utan kanske i Enköping eller Kolmården. För läsare som har sin Strengnäs Tidning eller Eskilstuna-Kuriren är "nyheten" gammal.

Ombyggnaden i Strängnäs för ökad kapacitet har skildrats steg för steg under planering och beslutsprocess. Den har också tagits upp här på ledar- sidan, och fått betyget att det är en riktig och angelägen investering.

Det som händer lokalt rapporteras bäst och mest i den lokala dagstidningen, dessutom med kritisk distans. Men reklamtidningen på tåget är ett tecken på hur en del andra numera vill se ut som nyhetskällor, men skriva på ett annat sätt, så att det passar uppdragsgivaren – eller så litet som möjligt, så att de håller skenet uppe men egentligen inte anstränger sig.

Ett annat exempel. Här i Sörmland är Ryan Airs affärsmodell bekant och beryktad. Den har hjälpt Skavsta att bli lågprisalternativ till Arlanda, men den har inte hjälpt flygplatsbolaget att bli annat än en skakig affär, där Nyköpings kommun dessbättre inte äger mer än knappa tio procent.

Nyss hade Ryan Air hittat en ny kommun att vara hård mot. I Jönköping hade etablissemanget i kommun, flygplatsbolag och delar av närings- livet en liten jubeltillställning för att det ska gå ett par plan i veckan från lokala Axamo till Barcelona.

Eller rättare sagt inte till Barcelona, utan en annan stad längre norrut.

Det hölls presskonferens där en panel av lokala ja-sägare och instämmare sammanfattningsvis sade att det var jättebra och en framtidssatsning.

Hade den kommunala informationskvarnen fått sköta det hela så hade det inte meddelats mer kunskap än så. Men så finns ju Jönköpings-Posten.

Den hade både ledare och nyhetsartiklar om flyget till Barcelona. På ledarplats berömdes satsningen, inte oväntat, den tidningen står i sin linje nära det lokala näringslivet och dess vänner i politiken.

Men den gjorde också hela jobbet på nyhetsplats, inte halva. Det officiella självberömmet refererades som det var.

Dessutom hade man en artikel om vilken inställning Ryan Air har till att betala för sig och om erfarenheten från Nyköping och andra håll.

Slutsatsen, stödd på intervju med sakkunniga, var att den nya flyglinjen inte kunde väntas förbättra flygplatsbolagets minst sagt dåliga ekonomi. När det går på tok är tidningens läsare i alla fall varnade i förväg.

Men så mycket bekvämare det kan vara för kommunen om den kan ha ett par tjänstemän som sätter rubrikerna själva och filtrerar texten så att den är så där lagom angenäm och fri från tråkigheter.

Det är en trend i hela samhället, företag, kommuner, myndigheter, lobbyister och marknadsförare försöker få nyhetsmedierna att vara följsamma, och om inte annat så har de egna tama skribenter som bara skriver positivt.

I en annan kommun söder om Sörmland delar de med skatte- medel ut en tam tidning till alla hushåll.

Rubrikerna säger allt:

"Kommunala bolag med nöjda kunder". "Ansvarsfulla besparingar, men också satsningar". "Mycket beröm till de kommunala bolagen". "Det är ett fantastiskt resultat". "Bra kontaktvägar uppskattas." "Rekordnöjda hyresgäster." "Ökad attraktivitet – en kärnfråga i staden."

Så kan det bli när de som gör lokaltidning jobbar åt kommunen med kommunala pengar.

Var och en kan tänka sig hur underdånig nyhetsrapporteringen om Parken Zoo skulle varit om den kommit till på det viset.

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!