Det som sades var också ett nytt smakprov på den företagskultur som Ryanairs chef Michael O'Leary står för.
Men som hotelse mot svensk dagspress var det som sades från Ryanair verkningslöst. Tryckfrihetsförordningen hindrar många slags angrepp mot nyhetsförmedlingen, däribland sådana som kommer från bolag med processugna advokater.
Hotelsen riktades mot Södermanlands Nyheter i Nyköping, men berör indirekt även Eskilstuna-Kuriren och Strengnäs Tidning. Även här har nyhetsartikeln från Södermanlands Nyheter publicerats:
"Om ni publicerar några av dessa påståenden kommer vi att inleda juridiska processer mot er tidning", skrev Robin Kiely på Ryanair i ett e-postbrev till Södermanlands Nyheter. Denne Robin Kiely är en hantlangare på hög nivå till Michael O'Leary, han är bolagsledningens språkrör och informationschef. Han och hans överordnade är vana vid en miljö där det fria ordet saknar grundlagsskydd.
Skadeståndshot är på många håll i världen ett av de främsta sätten att motverka pressfriheten och skrämma medier till tystnad. I svensk tryckfrihet är dock skadestånd för en publicering enbart möjligt om artikeln är straffbar, enligt tryckfrihetsjuryns kvalificerade majoritet, och som något av de tryckfrihetsbrott riksdagen preciserat i grundlag. Bland de brotten finns förtal, men det är i svensk rättsordning endast enskilda individer som kan drabbas av förtal. Bolag har ingen själ och kan inte kränkas. Inte heller kollektiv, institutioner, yrkesgrupper eller föreningar kan förtalas och föra talan i tryckfrihetsprocess om skadestånd.
Detta är ett lika viktigt som effektivt skydd för det tryckta ordet och för den samhälleliga friheten, det skulle med betydande fördel kunna införas i såväl Storbritannien som Irland. Där är Michael O'Leary och sådana underordnade som Robin Kiely nu vana vid att de kan gå på som de försökte göra mot Södermanlands Nyheter – och dessutom ha viss framgång med det. Nyligen pressade de med hot om skadeståndsprocess Belfast Telegraph till att backa från en publicerad artikel. Nästa måltavla är det stora brittiska tv-bolaget Channel 4. Dessa attacker är möjliga därför att Storbritannien har ett påfallande svagt skydd för det tryckta ordet och synnerligen höga processkostnader, så att även stora medieföretag kan utsättas för vad som närmast är utpressning genom stämningar.
Så går det inte till i Sverige. Även omstridda företag som Ryanair kan redovisa sina sakargument i konfliktfrågor, och är de nyhetsmässigt intressanta kan de ha sin plats i tidningen. Men det ett företag gör med att bete sig som Ryanair när det gäller hotelser mot pressen är att företaget skadar sitt eget varumärke.
Det är många konflikter och kontroverser kring Ryanair. Det är ett företag som har vänner och fiender. Det är ingen lätt part att ha i ett samarbete eller ett avtalsförhållande. Det vet inte minst de kommuner och flygplatsbolag som har med Ryanair att göra. Nyhetsvärdet i sådana frågor är i Sörmland ganska stort, en av länets kommuner har ett nära affärs-, eller om man så vill, beroendeförhållande till Ryanair.
Ryanair har också många kunder i Sverige, många är nöjda med priset, andra missnöjda med annat. Något bolagsledningen borde inse är att om ett företag ska göra bort sig riktigt i Sverige så är ett av de säkrare sätten att låta ledningens språkrör gå på som om han hunsade någon tidning i Belfast.