Explosiva symboler

Efterspelet till publiceringen av Lars Vilks rondellhund fortsätter. Sju personer greps tidigare i veckan och utfrågas just nu av den irländska säkerhetspolisen. De är misstänkta för förberedelse till mord på den svenske konstnären.

11 mars 2010 06:30

I tisdags meddelade amerikanska myndigheter att en kvinna som kallar sig själv Jihad Jane står åtalad i USA för att ha planerat att mörda samme konstnär. Om Colleen R. LaRose, Jihad Jane, har något med de sju gripna på Irland att göra, är ännu oklart.

Nyheterna är förfärande – och samtidigt tröttsamma. Förfärande för att det finns människor som tror sig ha rätt att mörda personer som uttryckt sig hädiskt om en religion. Tröttsamma för att utvecklingen inte verkar röra sig framåt.

Vi kan framhålla yttrandefrihetens okränkbarhet i all oändlighet. Vi kan försöka förklara det osannolika i att två teckningar skulle vara den egentliga orsaken till så våldsamma reaktioner. Vi kan peka på provokationens och karikatyrens ibland uppfriskande effekt på samhällsklimatet hur mycket vi vill. Det leder ingenstans. Den som är beredd att döda en person som uttryckt sig vanvördigt är inte mottaglig för argument. De oproportionerliga reaktionerna mot konstnärer och publicister fortsätter uppenbarligen, hur ihärdigt vi än försöker visa på orimligheten.

Muhammed som hund och den danska motsvarigheten, Muhammed som terrorist. Dessa två figurer har blivit explosiva symboler. Men det kunde lika gärna varit något annat som triggat i gång de mordiska reaktionerna. Man hade kunnat önska att debatten om yttrande- och tryckfrihet genererats av något mer sofistikerat, något innehållande mer substantiell kritik. Men nu blev det av ett par taffliga – någon skulle kanske säga barnsliga – skisser.

I DN gratulerades Vilks 2007 av kulturjournalisten Erik Berggren till att ha lyckats hamna i mediernas strålkastarljus. Underförstått att de hatiska reaktionerna var precis vad Vilks velat uppnå. För konstkritiker är det intressant att försöka förstå konstnärens uppsåt. Men försvaret för yttrande- och tryckfriheten beror inte på hur goda motiv konstnärer eller chefredaktörer haft, hur kvalitativa alstren är eller vad de uttrycker för hållningar.

Hoten och mordplanerna mot Lars Vilks liv ska tas för vad de är: angrepp på yttrandefriheten och därmed på det öppna samhället. Att med alla till buds stående medel skydda Vilks liv, och hans rätt att teckna och publiceras, är att försvara ett av vårt samhälles fundament.

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!

Ämnen du kan följa