Med egna spelregler

Nästan 400 000 amerikanska krigsdokument publicerades i fredags kväll på Wikileaks hemsida. Materialet består huvudsakligen av rapporter om olika slags incidenter i Irak, bland annat om civila dödsoffer. Många medier som har granskat och rapporterat om materialet framhåller att amerikanska soldater har sett hur irakier har blivit misshandlade av irakisk militär, utan att ingripa eller utreda.

25 oktober 2010 06:39

Vi vet sedan tidigare att det förekommit våld och grymheter mot irakiska fångar och att det i vissa fall har sanktionerats av militär såväl som politisk ledning. Fängelset i Abu Graib är väl det mest kända exemplet. Det förvånar därför inte att amerikanska soldater ofta har sett mellan fingrarna när irakisk militär har misshandlat eller torterat landsmän. Men det är bra att detta kommer i dagen i all sin avskyvärda detaljrikedom. Samtidigt kan det vara på sin plats att påminna om situationen före invasionen. Saddam Husseins grymheter och utrensningar var betydligt mer omfattande än vad som någonsin varit fallet efter att diktatorn störtades.

Saddamregimen har drivits från makten och de amerikanska stridande trupperna har dragits tillbaka. Wikileaks publicering äventyrar inte ett pågående krig. Annat var det med de dokument som publicerades tidigare i år om USA:s krigföring i Afghanistan. Det materialet kan ha medfört en ökad risk för namngivna afghaner som samarbetar med ISAF-styrkorna. Dokumenten kan också ha analyserats av talibanerna och gett dem en större kunskap om hur ISAF-styrkorna opererar. Det är inte konstigt att Pentagon fördömer detta slags läckor.

Wikileaks har både hyllats och skällts ut. Det är sannolikt att projektet ger en del viktig information framför allt till andra medier, om förhållanden som annars skulle ha förblivit okända för allmänheten under lång tid. Men publiceringsmetoden är åtminstone delvis problematisk.

Wikileaks grundare och frontman, Julian Assange, som senast siktats i London, har tidigare ansökt om uppehålls- och arbetstillstånd i Sverige. Piratpartiet har sagt sig vara redo att bistå med servrar och bandbredd. Assange har också talat om att ansöka om utgivningsbevis för att komma in under det svenska grundlagsskyddet.

Frågan är om inte Assange har missuppfattat vad detta innebär. Det ger nämligen inte rätt att publicera hemligstämplade dokument i deras helhet. Sådan publicering är tvärtom olaglig i Sverige.

Meddelarskyddet ger enskilda tjänstemän rätt att läcka viss sekretessbelagd information i syfte att grundlagsskyddade medier ska rapportera om innehållet. Men det finns också en hel del material som inte under några omständigheter får vidareföras, dit hör bland annat dokument som kan avslöja landets strategier i krig. Det är inte otroligt att en del av den information som ligger på Wikileaks hemsida är sådant material, fast amerikanskt inte svenskt.

Hur svensk tryckfrihetslagstiftning skulle appliceras på Wikileaks, som offentliggör utländska hemligstämplade dokument på internet, är mycket osäkert. Klart är dock att den obearbetade publicering som Wikileaks ägnar sig åt inte har mycket med svensk tryckfrihetstradition att göra.

Assange har fått avslag på sin ansökan om uppehålls- och arbetstillstånd. Skälen är hemligstämplade och har hittills inte offentliggjorts av vare sig Assange eller Wikileaks.


Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!