Säg nej till folkomröstning – tydligt denna gång

av Alex Voronov Efter förra veckans beslut om elevflytt mellan Strängnäs skolor vill en grupp föräldrar driva frågan till en folkomröstning. Om förslaget stöds av tio procent av kommunens röstberättigade måste fullmäktige behandla det.

27 september 2011 06:12

Just insamlingen av underskrifter är föräldragruppens minsta problem. Upprördheten över skolbeslutet är betydande i Strängnäs. Men sen då? Hur koka ner en komplicerad organisationsfråga till en enkel frågeställning i en folkomröstning, vars utslag ger politikerna en tydlig handlingsväg? Hur ska en annan lösning än den nu beslutade betalas och ska man folkomrösta även om det? Hur länge ska så de folkvalda vara bundna av folkomröstningsbeslutet och vilken hänsyn får de ta till nya framtida förutsättningar, som förändringar i barnkullar?

Det här initiativet påminner om försöket till folkomröstning 2008. Då ville gruppen Babyguards låta Strängnäsborna rösta om en höjning av elevpengen med åtta procent. Någon folkomröstning blev det inte trots att delar av oppositionen flörtade friskt med föräldragruppen. Socialdemokraternas Strängnäsförening ställde sig bakom folkomröstningskravet i dess helhet. Det gjorde även partiets då ledande skolpolitiker Lotta Grönblad. ”Om detta sedan ska finansieras med en skattehöjning om 65 öre, 1 krona eller 1,25 får bli en senare fråga”, skrev S-föreningen i ett uttalande.

När partiet plötsligt hamnade i majoritet var det inte lika roligt att leka populist. När frågan behandlades i de politiska organen röstade Socialdemokraterna nej till folkomröstning. Det var förståeligt eftersom de aldrig kunde uppfylla Babyguards krav. Den nya majoriteten S, C och FP sänkte elevpengen 2009 – först när budgeten antogs och sedan mitt under året med hänvisning till krisen. För grundskolans årskurs sju till nio blev det en sänkning på sex procent jämfört med året innan. Och det trots att skatten höjdes med 90 öre.

Av det kan läras att det är lättare att skräna i opposition än att ta ansvar i majoritet. Men det visar också svårigheten att bryta ut en enskild fråga och behandla den för sig, utan hänsyn till vare sig helheten i kommunens organisation och ekonomi eller till förändringarna i omvärlden.

2008 sa politikerna till slut nej till folkomröstning. Men de gjorde det närmast ursäktande, utan principresonemang. Denna gång bör de, även oppositionen, vara tydligare. Folkomröstning är ett trubbigt instrument. Budget- och organisationsfrågor ska hanteras parlamentariskt av medborgarnas valda ombud.

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!
Ämnen du kan följa