Olika sidor av Kairo

17 september 2011 08:03

Kairo är en galen stad. Med sina runt 20 miljoner invånare är den inte bara en av världens största utan även en av de absolut befolkningstätaste. Det trångt, trångt, trångt. Överallt.

På vägen ut till stadsdelen Nasr City i öster ser jag bilar uppradade i åtta filer i vardera riktningen. De rör sig i krypfart. Klockan är nio på onsdagskvällen. Värmen är tropisk, svetten rinner, vindrutan är nere och avgaserna så täta att det nästan sticker i halsen.

Jag äter middag på gallerian City Stars, eller ”globaliseringens tempel” som min middagskamrat Khaled Hamza från Muslimska brödraskapet kallar det. Även den är i Kairostorlek. Tillsammans med hotell, kontorskomplex och bostadshus med ett par hundra lyxlägenheter täcker den en yta på 750 000 kvadratmeter. Templet öppnades 2004 och prislappen landade på närmare sex miljarder kronor.

Uppskattningsvis 25 procent av Egyptens invånare har råd att vistas i gallerior som denna, vilket de också gör och gärna sent på kvällen. Affärerna håller öppet till midnatt.

På vägen tillbaka till centrum visar Khaled mig ett annat bostadsområde, en kyrkogård i sydöstra Kairo där fattiga har bosatt sig i gravkamrar. Det är mörkt och tyst. Inga människor syns eller hörs från den passerande bilen. Men de är där, försäkrar Khaled, tio- kanske hundratusentals. Och det finns fler sådana bebodda kyrkogårdar runt om i Kairo. De går under namnet De dödas stad, med en total befolkning på kanske bortåt två miljoner. Folk har bott så i Kairo i tusen år men kyrkogårdarnas befolkning ökade kraftigt efter jordbävningen 1992 som förstörde många hem. Mubaraks löften om nya bostäder till de drabbade hölls tunt.

Ytterligare sex miljoner människor i Kairo bor i olika slumområden. Antalet speglar det faktum att runt 40 procent av Egyptens invånare lever på eller under fattigdomsgränsen på två dollar om dagen.

Den egyptiska slummen ser inte ut som de plåtskjul man ser längre söderut i Afrika. Kairos slum, som ofta ligger alldeles intill välbärgade områden och affärskomplex, består av förfallna byggnader i betong.

Det är en chockerande uppvisning av fattigdom och inkomstklyftor, och ger en bild av det sociala missnöje som exploderade i början av året, parades ihop med krav på politiska reformer och fällde regimen.

Men Mubaraks avgång blev kortsiktigt ett hårt slag mot ekonomin. Diktaturens förutsägbarhet byttes mot politisk osäkerhet. Tillväxten har krympt från 5,7 till 1,8 procent. Betalningsbalansen har gått från ett överskott till tio miljarder amerikanska dollar i underskott under det brutna budgetåret 2010/2011. Direktinvesteringarna har minskat till en tredjedel och placerare flydde egyptiska värdepapper redan innan de senaste skakningarna i världsekonomin.

Omvärldens avvaktande hållning syns även på Kairos gator. De synliga västerlänningarna är få. Affärsresenärerna är så gott som borta. Turismen har fallit som en sten, framför allt i Kairo. Vid pyramiderna är det folktomt på fredagsmorgonen. Jag hör berättelser om hotell som, förhoppningsvis tillfälligt, slagit igen. Charterorterna tycks ha klarat sig bättre men även där ligger bokningarna för hösten en bra bit under det normala. Osäkerheten inför parlamentsvalet i november oroar.

Militärstyret syns också i stadsbilden. Pansarfordon står utplacerade vid offentliga byggnader och tungt beväpnade soldater står här och där. Men de är förhållandevis få. Militären visar sin närvaro men gör det diskret – i den mån det går med pansarbilar och maskingevär. Och trots det våld som har förekommit efter Mubaraks avgång, vilket också krävt dödsoffer, har inte en enda person dödats av militären.

Revolutionsledarna anstränger sig nu också för att lugna massorna. I gårdagens tidningar manade de till fredligt uppträdande efter fredagsbönen, vilket gav effekt. Tahrirtorget var tomt så när som på de radikala islamisterna i Islamiska grupperna, al Jamaat al Islamiya, som demonstrerade för sin andlige ledare Omar Abdel-Rahman som sitter fängslad i USA för bombningen av World Trade Center 1993.

Förra fredagens attack mot Israels ambassad har mötts av avståndstaganden från så gott som hela det politiska fältet. Alla inser vad händelser som dessa gör med Egyptens och revolutionens image.

Förhoppningsvis går utvecklingen nu in i en lugnare fas där de politiska krafterna ställer in sig på valarbete medan militären avstår från överreaktioner som återinförande av undantagslagar. Demokraterna behöver visa politisk mognad för att inte kompromettera det som har vunnits och inte skada landets ekonomi ytterligare.

Alex Voronov är i Kairo denna vecka. Följ honom på twitter (@alexvoronov) och på ledarbloggen.

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!