Wallström kan bättre

När Ryssland vill framstå som farligt och oberäkneligt, och kräver sin rätt i Ukraina, är det särskilt viktigt att Sverige definierar frågorna och sätter dagordningen med principer och raka argument.

29 november 2014 05:00

Margot Wallströms besök i Ukraina i veckan var lyckat. Utrikesministern utannonserade över 200 miljoner kronor i årligt bistånd till ukrainska projekt för att stärka mänskliga rättigheter, rättsstat och kamp mot korruption, samt lovade ytterligare pengar till flyktinghjälp i öst.

Wallström talade klarspråk om den ryska aggressionen, sa att Ukrainas vägval i utrikesfrågor ska avgöras av det ukrainska folket och av ingen annan, lovade att Sverige är en pålitlig allierad till Ukraina. Hon framförde krav på reformer med uppmaning till landets ledning att inte göra om misstag från åren efter den orangea revolutionen 2004.

Utrikesministern framförde sitt budskap bland annat i en debattartikel i webbtidningen Ukrainska Pravda som varit Majdanrevolten kanske främsta medieröst. En kortversion av artikeln finns i tisdagens Aftonbladet.

Wallström berömde även Carl Bildt för hans insatser i att bygga upp relationen mellan Ukraina och Sverige samt lovade att denna svenska linje ligger fast.

Den markeringen var lika viktig som allt det övriga hon hade sagt sammantaget. Bildt är välkänd i Ukraina och i politiska och aktivistkretsar närmast hjälteförklarad för hans uppträdande under Majdan och den ryska invasionen.

Det var en tydlig förändring hos Wallström som tidigare svajat i frågor som rör Ukraina och Ryssland.

24 augusti, på landets nationaldag, skrev Wallström följande på Twitter: "Är ordet ’fira’ rätt i dag när Ukrainas självständighet uppmärksammas? Krig i öst, så många oskyldiga offer och så mycket lidande."

I en Aftonbladetintervju gjord före valet, och publicerad 3 oktober, sa hon att EU brast i analysen av hur Ryssland skulle reagera på det associationsavtal som EU erbjöd Ukraina. Efteråt har Wallström förklarat att hon med det uttalandet enbart menade brist på analys, om att vi inte vet vad Ryssland ska ta sig till. "Det är fortfarande en sorts gissningslek om vad de slutgiltiga målen är" sa Wallström i en riksdagsdebatt 7 november.

I en intervju i Svenska Dagbladet 16 november sa Wallström att svenskar är "…för första gången, på allvar rädda. Rädda för Ryssland, för vad de ska ta sig till…" syftande på Rysslands angrepp på Ukraina – även om hon inte formulerade det så – och på det ryska uppträdandet i Östersjöområdet.

Inget tyder på att Margot Wallström och regeringen inte menar allvar när de säger att Sveriges Ukrainapolitik ligger fast. Men utrikespolitik är mer än officiella ståndpunkter. Det är även en utrikesministers fasthet, fingertoppskänsla och förmåga att förstå den miljö i vilken hon gör sina uttalanden.

När Ryssland vill framstå som farligt och oberäkneligt, och kräver sin rätt i Ukraina, är det särskilt viktigt att Sverige definierar frågorna och sätter dagordningen med principer och raka argument. Ett svar på en insinuant fråga om EU:s ansvar för kriget i Ukraina kan inte vara en utläggning om vad EU borde ha analyserat. Svaret måste däremot alltid innehålla ett ställningstagande för Ukrainas villkorslösa rätt att välja sin väg.

Det må vara okänt vilket beslut Putin fattar i morgon. Men det är orimligt av en utrikesminister att säga "gissningslek" om hans avsikter och "rädsla" om våra upplevelser av ett aggressivt Ryssland.

Ryssland vill dominera sina grannar och använder gärna militärt våld för detta. Det är Kremls mål och medel i en mening. Och vi är inte rädda. Vi är medvetna och beslutsamma. Vi vänder inte bort blicken utan ser vår motståndare i ögonen.

Det gör ukrainarna. På nationaldagen, mitt under brinnande krig, målar de sina städer i blågult, sjunger stolt sin nationalsång och firar – just firar – det faktum att de inte längre tillhör den ryska diktaturen, att den ukrainska nationen är självständig och fri, och del i en europeisk värdegemenskap.

Margot Wallström har en bit kvar till sådan säkerhet i de här frågorna. Men hon har goda förutsättningar att komma dit, om tiden ges. Hon har visat att hon är tillräckligt prestigelös, lyssnar på kritik och är mån om Sveriges anseende.

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!