Berit blev politisk aktiv redan i valet 1976. Som av en händelse var det Socialdemokraternas hållning i kärnkraftsfrågan som avgjorde hennes engagemang för Liberalerna. S förlorade sitt mångåriga regeringsinnehav i det valet. Även hotet om införande av löntagarfonder blev avgörande för hennes politiska engagemang.
— Bättre att vara före sin tid än att vara efterklok. Det är mycket som faller på plats med liberal politik. Liberalernas fokus på skolan, integrationen och jobb är de frågor som driver mig framåt. Det gäller att ha tålamod. Jag känner mig trygg i mina värderingar, säger hon.
Berit har med många års erfarenhet från Patientnämnden och har tagit del av patienternas synpunkter om dåligt bemötande och försämrad tillgänglighet under flera års tid.
— Som läkarsekreterare kan man bli väldigt frustrerad över dåliga IT-system. Vården behöver ett nationellt journalsystem, vilket man har pratat om länge, säger Berit allvarligt.
Hur Region Sörmland ska bli den arbetsgivare som lyckas rekrytera och behålla sin personal är en hjärtefråga för Berit i höstens val.
— Vi måste lära oss av patienternas och personalens synpunkter för att komma till rätta med vårdens bekymmer. Region Sörmland har lägre andel som får träffa vården i tid jämfört med riket. Det vill jag ändra på, menar Berit.
Även Sörmlands infrastruktur och problemen med Mälartågen under våren är något som Berit lyfter fram som extra viktigt för att binda ihop länet och möjliggöra för fler att arbetspendla och ta steget att flytta till Sörmland.
— Vi är beroende av att tågen mellan Sörmland och våra grannlän fungerar. Mälartågen måste bli pålitliga så att man vågar ta tåget i stället för bilen, både för miljöns och jobbpolitikens skull. Kan inte operatören lösa detta kanske vi måste göra en ny upphandling av trafiken. Nuvarande problem är oacceptabla, säger Berit.
Men vad är Sörmlands stora potential och hur ska vi locka fler att flytta till länet?
— Jag ser med tillförsikt på Sörmlands potential och möjlighet att bli en region av möjligheter. Här finns både landsbygden och stad, industri och akademin. Hela länet måste leva, avslutar Berit Hyllbrant.