Gunilla Lundström är doktor i presshistoria och redaktionssekreterare för mastodontverket "Den svenska pressens historia". Hon har själv arbetat som journalist under många år och också undervisat blivande journalister.
Hennes avhandling "När tidningarna blev moderna" är en genomgång av den svenska journalistikens utveckling mellan 1898 och 1969, det vill säga en stor del av den tid Eskilstuna-Kuriren funnits.
Två områden har fått särskild uppmärksamhet, tillkomsten av olika yrkesgrupper på redaktionerna och utvecklingen av nyhetsjournalistiken.
– Uppdelningen av arbetet på redaktionerna var en direkt följd av att tidningarna blev tjockare. Det krävde en genomtänkt utformning av rubriker och ingresser. Därför började man anställa redigerare.
Journalistiken utvecklades i stort parallellt med redigeringen. Det som från början var rena referat blev med åren berättande nyhetsjournalistik. Gunilla Lundström har följt Eskilstuna-Kurirens utveckling och kommer att visa på förändringarna i kommande artiklar.
– Eskilstuna-Kuriren är tidstypisk, förändringarna gick långsammare på landsorten. Förmodligen för att lokaltidningarna hade en självbild av att man inte skulle anamma allt som storstadstidningarna hittade på.
Men förändringens vindar blåste även på landsorten. Två decennier utmärker sig särskilt, enligt Gunilla Lundström.
– 1960- och -70-talen var viktigast, då blev journalistiken professionell. Vi fick journalistutbildningar och redaktionerna växte. Vi fick en uppdelning i reportrar och redigerare, de större tidningarna anställde specialreportrar och bildjournalistiken slog igenom.
– Det är en brytningstid, medierna börjar ta för sig på ett annat sätt. Från att ha varit megafoner går man ut och tar reda på själv hur det förhåller sig.
I dag står svensk dagspress inför nya utmaningar. Konkurrensen om annonsintäkterna hårdnar och många tidningar brottas med vikande inyäkter. Eskilstuna-Kuriren är inget undantag.
– Tidningarna har det tufft, även om lokaltidningarna på flera sätt ligger bättre till, säger Gunilla Lundström.
Hon har alltså full förståelse för att tidningsföretag måste genomföra även radikala förändringar.
– Däremot upphör jag aldrig att bli förvånad över att man faktiskt tror att den tekniska utvecklingen minskar behovet av journalister. När färre ska göra mer och alla ska vara allround måste det ju gå ut över kvaliteten.
Lika bekymrad är hon över att de äldre journalisterna försvinner från redaktionerna i allt snabbare takt.
– Till viss del måste det förstås vara så. Men det går inte att komma ifrån att det blir ett glapp, en brist på kunskap som läsekretsen fortfarande har kvar.
Trots allt tror hon att lokaltidningar som Eskilstuna-Kuriren har större chanser än många andra att klara utmaningarna.
– Som läsare klarar man sig inte utan en bra lokaltidning, det är bara där man får tillgång till det lokala materialet.
– Sedan är det en annan sak att materialet på sikt inte kan fortsätta distribueras i pappersform. Det är både ett för dyrt och för krångligt sätt att överföra information.