Till exempel från årets sista sammanträde i stadsfullmäktige, ett maratonmöte som varade i över fem timmar. Av fullmäktigereferatet, två spalter tätskriven text, framgår bland annat att skatten följande år blir 6 kronor och 50 öre, varav 2,20 ska gå till skolväsendet.
– Det här är ett typiskt referat från den tiden. Allt skrevs i kronologisk ordning, utan hänsyn till om det var stora eller små beslut, äger forskaren Gunilla Lundström.
Tidningen kan också berätta att det finns 652 röstberättigade kvinnor i Eskilstuna. Detta enligt uppgift från den lokala kvinnliga rösträttsföreningen.
Rösträtt för kvinnor hade funnits länge, men bara för änkor eller ogifta kvinnor som fyllt 25 år. Och bara till kommunalvalet, riksdagen var fortfarande en strikt manlig angelägenhet.
Den lokala rösträttsföreningen var en del i Landsföreningen för kvinnors politiska rösträtt, LKPR, som bildats på initiativ av socialdemokratiska och liberala kvinnor och nu samlade kvinnor från olika politiska håll. Det skulle dröja ännu nio år innan deras arbete var i hamn och förslaget om kvinnlig rösträtt klubbades i riksdagen. Först vid valet 1921 kunde Sverige på allvar säga ha hade allmän rösträtt..
Tills vidare får kvinnorna ägna sig åt hem och hushåll. Till exempel genom att gå en av lärarinnan fröken Anna Anderssons "av pressen och hundratals elever rekommenderade" kurs. Enligt annonsen får eleverna bland annat lära sig smårätter, uppläggning och servettbrytning. Fyra lektioner på två timmar vardera erbjuds, vid två tillfällen under dagen. Den tidigaste, mellan åtta och tio på förmiddagarna, anges som särskilt lämpad för tjänarinnor.
Men andra tider var på väg även inom detta område, berättar Gunilla Lundström.
– Den så kallade tjänarinnefrågan började få utrymme i spalterna. Hembiträden och husor började organisera sig fackligt för att kräva avtalsenliga löner och arbetstid. Till arbetsgivarens stora förtret, förstås.
I morgon: J A Selander ny ansvarig utgivare