Border collien Grej – troligen 4 år – med ursprung i Sibiren men Åkersbo sedan ett par år, var ute på ett riktigt äventyr förra veckan.
– Vi var ute och gick i snön och blåsten i onsdags eftermiddag. Gångvägen syntes inte i all snön, berättar matte Jennifer.
Grej springer och nosar efter kaniner med långlina, och vill upp på elljusspåret.
– Men det var sankmark och jag fastnar med foten och tappar linan precis när han fått korn på en kanin och springer iväg.
Matte Jennifer tror att han snart ska tappa spåret och komma tillbaka, men det gör han inte. Hon letar utefter hela korta slingan på elljusspåret utifrån ett spår hon tror tillhör Grej.
– När jag gått runt hela såg jag spår upp i skogen och insåg att det måste vara han. Då blev jag orolig på riktigt.
Jennifer ringer efter vännen Ylva som kommer med sin hund Bella som är bra på sök. Husse Fredrik åker hem från jobbet och svärföräldrar och lill-husse kommer dit och börjar leta.
– Bella följde i Grejs spår men vände sen och kom tillbaka. Spåren var borta. Det är också jättesnårigt där uppe och lerigt och sankt, säger matte.
– Och om hundar fastnar blir de tysta för att inte locka till sig rovdjur, säger vännen Ylva.
Det blir mörkare och mörkare och snön vräker ner. Husse Fredrik lägger ganska snart ut en efterlysning i den lokala Facebook-gruppen Vad händer i Åker, och då händer något.
– Epor, fyrhjulingar, folk med drönare, värmekameror och ficklampor dyker upp. Det blir ett helt uppbåd med folk och hundar som vill hjälpa till. Och inte bara från Åker utan även från Stallarholmen och Mariefred, säger matte.
En sökhund från Mariefred luktade på en av Grejs leksaker och fick upp ett spår.
– Men det ledde tillbaka till vårt hus, så hunden hittade vårt ursprungsspår.
Husse Fredrik åkte till Ica strax innan stängning och köpte upp hela lagret med ficklampor och batterier till dem som inte hade.
– Det var helt otroligt, alla var ute och letade, trots vädret. Eller kanske just därför. Det lyste av ficklampor överallt, säkerligen minst 60 personer som var ute i området, och en del som stöttade vid uppsamlingsplatsen vid IP, säger Jennifer.
– Fantastiskt! Folk var blöta upp till låren, inklusive jag själv, men gick inte hem ändå utan bara fortsatte, säger Ylva.
Jennifer är övertygad om att hon inte hade mäktat med uppdraget om det inte varit för alla som hjälpte till. Och precis när hon ändå till slut började tappa hoppet efter sex timmars letande, kom beskedet. Han var hittad.
– Det enda jag ville veta var om han levde, säger Jennifer. Och beviset på det ligger och sussar vid hennes fötter. Allt gick bra. Långlinan hade fastnat i ett träd, på andra sidan den avstängda gångbron vid krutbruket, mot Brobyholm.
– Mannen som hittade honom ville absolut inte ha någon hittelön eftersom han tycker att det var allas förtjänst. Men vi ville ge honom den ändå, säger matte.
– Det blev jubel vid uppsamlingsplatsen, berättar Ylva som kände sig dubbelt glad när kvällen var över. Såväl för Grej som för gemenskapen som skapades.
Jennifer och Ylva kan inte nog trycka på den oerhörda tacksamheten över uppslutningen som blev. Mer än 400 gillamarkeringar och över 80 delningar blev det på inlägget på Facebook. I lilla Åker.
– Vi önskar att vi kunde ge en blomma till alla som var där. Vi är så tacksamma. Det är en enorm trygghet att veta att vi bor i ett samhälle som ställer upp när det gäller, säger Jennifer.