Skämby förskola, och hela Strängnäs kommun, ingår i ett forsknings- och utvecklingsprojekt som heter Hållbar förskola.
Sigge Mask är en välkänd profil på Skämby förskola, där barnen månar om att han ska få bra mat så att han kan bajsa ordentligt och hjälpa dem att göra näringsrik jord som de kan odla i.
– Vi ska vara snälla mot Sigge Mask. Om han äter plast då får han ont i magen och då vill han inte bo här längre, förklarar fyraåriga Elvie Ödalen Eklund som går på avdelningen Solstrålen.
Att pillra bort klistermärkena på bananskalen är därför viktigt, innan veckans fruktskal töms ner i bokashihinken. Detta görs varje fredag, även på småbarnsavdelningen Stjärnan, och barnen turas om att genomföra proceduren.
– Och så ska man skära. Det är för att Sigge ska kunna äta bättre så att det inte tar lång tid att bli jord, säger Rafael Rasho, även han fyra år gammal, som är den som hjälper pedagogen Li Dahlbacka just denna fredag när tidningen hälsar på hos styckebrukets solstrålar.
Bokashi är en japansk metod för fermentering av matavfall. Ett strö, eller strössel som Åkersbarnen säger, laddat med mikroorganismer startar processen i den lufttäta hinken. Innehållet får först jäsa i ett par veckor, och då kan hinken tappas på ett lakvatten som kan användas som växtnäring.
Därefter blandas bitarna med gammal och trött jord i vad som kallas en jordfabrik. När de fermenterade äppelskrutten och apelsinskalen kommer i kontakt med den förbrukade jorden så sker omvandlingen till ny och pigg jord, som kan användas i odlingarna.
– Jordgubbar, rabarber, potatis, tomater... och så satte vi popcornkärnor som det blev majs av, berättar Li Dahlbacka och visar pallkragarna med barnens odlingar.
Allt såddes och planterades av barnen i våras. För några veckor sedan hölls en skördefest, med bland annat pommes frites och äppelkaka på menyn.
Bokashandet på Skämby förskola sker inom ramen för Hållbar förskola, ett forsknings- och utvecklingsprojekt kopplat till Mälardalens högskola. Strängnäs kommun är en av nio huvudmän som deltar i projektet, som är inne på sitt andra av sammanlagt tre år.
Fruktresternas kretslopp – från skräp till en riktig skatt i odlingen – ingår främst i den ekologiska och miljömässiga dimensionen av hållbarhetsbegreppet. Det finns också en ekonomisk samt en social och kulturell dimension, som kommer att aktualiseras på Skämby förskola framöver.