Olle Rådmann och Bo Kronqvist, båda Mariefredsbor, sammanstrålar i Skottvång. Båda är etappvärdar för Sörmlandsleden. Ett uppdrag de delar med cirka 200 andra eldsjälar.
En vacker höstförmiddag for tidningen till Skottvång för att träffa duon och deras kollega Bo Kronqvist. Alla tre är hemmahörande i Mariefred.
2020 har varit ett år trojkan sent kommer att glömma.
På grund av coronapandemin passade folk på att uppleva den svenska naturen i stället för att resa på bad- och solsemester vid Medelhavet.
– Antalet medlemmar har ökat lavinartat, säger Ingrid Rådmann och det är en uppgift som konkretiseras av Karin Reibring på kansliet i Oxelösund – "vi har vuxit och är nu 8 500 medlemmar, en tredjedel av dem är nya."
Ingrid Rådmann igen:
– Vissa dagar i somras var det så fullt på parkeringen här vid Skottvång att vi fick ställa bilen på annan plats. Det har aldrig hänt förut.
Sedan i mars har hon och maken – båda kommer ursprungligen från västkusten – gjort 16 dagsverken. Då tar de fika med sig och stannar i skogen ungefär tre timmar.
Kungspudeln Bamse är en nästan ständigt följeslagare för Ingrid Rådmann och hennes make Olle Rådmann.
– Vi ansvarar för två rundslingor som utgår från Skottvång, den ena är fyra kilometer och den andra nio, säger Olle Rådmann.
Just den här gången är han utrustad med motorsåg och plankor för att byta ut några slitna spänger över en sankmark.
– Jag har tillgång till andra maskiner också, till exempel röjsåg.
– Eftersom det krävs licens för att använda motorsåg brukar Olle få hjälpa till på andra etapper också, tillägger hans äkta hälft.
Båda är pensionärer men hade inte uppnått den åldern när de började att jobba på leden.
Ungefär vartannat år förses de välbekanta vägvisarna i Sörmlandsskogarna med ny färg.
– Det var ett sätt att slippa spela golf, men jag är en naturmänniska och har varit såväl scoutledare som utomhuspedagog, säger Ingrid Rådmann.
Våren 2019 minns hon också som extra arbetsam.
– Då la vi ner 40 timmar inför prinsessan Victorias besök i Sörmland. Men hon valde att hoppa över "våra" etapper.
Bo Kronqvist, bördig från Göingebygden, engagerade sig i den ideella föreningen 2011.
– Det blev en etapp ledig då som passade mig.
Bamse gör halt i skogen framför matte Ingrid Rådmann och husse Olle Rådmann.
Sträckan har nummer 16 och går från Skottvång i sydvästlig riktning mot Harsjöhult.
– Den mäter en mil. Men jag har två kompisar som hjälper mig. Vi är ute ungefär varannan vecka under sommarsäsongen.
Berätta lite om dina arbetsuppgifter?
– Röja björksly, måla orange markeringar, hålla koll på informationstavlor och övernattningsplatsen. Där finns även en gästbok som jag kollar av, för statistikens skull.
Bo Kronqvist framför den välbesökta, speciellt i år, parkeringen vid Skottvångs grufva.
Även Bo Kronqvist är pensionär och jag undrar vad som händer när såna som han och paret Rådmann inte längre orkar, finns det andra ideella krafter som är redo att ta över stafettpinnen?
– Jag ser ett problem. Yngre förmågor som hjälpt till här har av olika skäl fallit bort, funderar Olle Rådmann.
– Men vi ser ju mycket yngre människor som utnyttjar leden och kanske kan komma att engagera sig längre fram, säger Ingrid Rådmann.
– De är i varje fall mest yngre som skriver på vår Facebook-sida, så det ska inte vara omöjligt att hitta etappansvariga framöver, säger Bo Kronqvist.
Ingrid och Olle Rådmann med plankor till en spång som behöver uppgraderas. "Jag har jobbat med skog i hela livet", säger eldsjälen Olle Rådmann.
I skogen träffar vi Agneta och Kåge som kommer från andra orter i Svealand och inte vill uppge sina efternamn.
– Spåret var väldigt bra utmärkt, aldrig några svårigheter att välja riktning eller väg. Vi är så nöjda, summerar Agneta.
Hösten 2016 invigdes en anslutningsetapp från Åkers styckebruk ut till Harsjöhult. Året efter tillkom en sträcka i Nykvarn. Sedan dess har nya projekt uteblivit.
– Det finns önskemål om andra etapper, men vi är ganska återhållsamma. Leden kräver mycket underhåll, säger Karin Reibring.