På Christer Ståhls kontor råder en väldig ordning på saker och ting. Han tar fram pärmar och hoppar mellan olika mappar på datorn för att ta reda på hur det var specifikt i en fråga. Han är en av de som har mest koll på de riktigt lokala frågorna i Åkers styckebruk och Merlänna. Ofta är det också direkt till honom som folk vänder sig. Som i exemplet med några träd centralt i Åker. I stället för att höra av sig till Strängnäs kommun via telefon eller nätet ber man Christer Ståhl ta hand om det. Och så får han ringa till kommunen och felanmäla, som en slags länk eller fixare.
Du har dragit ett lass, kan man säga så?
– Ja, det har rullat på, men jag trivs med det. Men risken är att man inte säger stopp, säger Christer Ståhl.
Strengnäs Tidning träffar honom för att göra en slags summering av den första perioden med områdesstyrelser. Tidningen har gått igenom samtliga kallelser och protokoll under tre och ett halvt år. Vad har Åker-Lännastyrelsen haft för makt att påverka? Och när styrelsen har haft makt, att utreda och yttra sig i en sakfråga, har det då synts i slutresultatet?
En av de frågorna som har varit en riktig långkörare har varit den om ett centralt bad i Åker. Frågan togs upp redan på det första mötet i februari 2011. En annan långkörare har varit gång- och cykelvägar, som togs upp på det andra mötet, alltså i mars 2011.
Man får en känsla av att det tar extremt lång tid innan det händer något.
– Jag har nog samma uppfattning, badet kan jag förstå. Det kom upp första gången 2006 i samband med Talluddebadet. Vi hade teknik- och fritidsnämnden här och frågan ställdes om vi inte kunde flytta badplatsen till en mer central plats i Åker, säger Christer Ståhl.
Samma år, 2006, gav kommunen ut en policy där det stod att varje tätort skulle få ett friluftsbad. När den nya majoriteten tillträdde 2010 utlovades också att det skulle bli ett bad i Åker. Under den här mandatperioden bjöd områdesstyrelsen in till medborgardialog i gallerian, något som fick stort gensvar, och enligt Christer Ståhl gav 70 procent uttryck för att de ville ha badet vid Visnarens norra strand.
Vad har det blivit för slutresultat?
– Man har förberett och gjort i ordning alltihop utom sjöbotten. Om allt stämmer, jag fick ett mejl i går, den 8 maj, om att man ska träffa markägaren och skriva avtal, och i och med det så kan man fixa till det. Den stora orsaken till att det tog tid var att banvallen inte ägdes av kommunen, men efter mycket gnäll så köpte man banvallen, säger Christer Ståhl och fortsätter:
– Då räknar vi med att det har tagit åtta år från det att vi började diskutera det tills det blev klart.
En annan långkörare har som sagt varit gång- och cykelvägar. I november 2012 berättade Christer Ståhl på områdesstyrelsens möte med fyra åhörare, det lägsta under mandatperioden, om det tilldelade uppdraget från centralt håll. Det gick ut på att områdesstyrelsen skulle se över nätet av gång- och cykelvägar och sedan skulle man ge en skriftlig beskrivning samt förslag på prioritering. För att jobba vidare med frågan bildades en arbetsgrupp.
Hur kommer det sig att ni har jobbat och jobbat med den här frågan och så i cykelplanen, som presenterades i våras, finns inte cykelvägen mellan Merlänna och Biskopskvarn med?
– Det är det som är förvånande. En annan del handlade om att man bör knyta ihop tätorterna i kommunen med gång- och cykelvägar, men det finns det inte heller ett ord om, säger Christer Ståhl.
Vad är det som har gått fel i kommunikationen?
– Jo, det brister ju, det finns ju fler sådana här saker, säger Christer Ståhl, och tar fram på en karta över Åkers styckebruk.
Han berättar att arbetsgruppen har försökt att knyta ihop cykelvägen längst med Krutbruksspåret med den som går längst med Forsavägen. Men detta förslag finns inte med i cykelplanen. I stället finns ett förslag på gång- och cykelväg längst med Täbyvägen.
– Vem har hittat på det här, det fanns inte med i vårt förslag över huvud taget. Då blir man fundersam, är det någon som sitter och tillverkar själv där inne?
Vad har ni för kommunikation med tjänstemännen?
– Oj, det är en av de sakerna vi har diskuterat hela tiden. Ett tag fick vi inte prata med tjänstemännen, ett tag skulle vi prata med en viss tjänsteman, det har varierat. Nu får vi prata med vem vi vill helt plötsligt.
Vem har reglerat det?
– Ja, det kan man fråga sig.
Är det inte väsentligt att tjänstemän eller politiker läser era protokoll?
– Det tror vi inte att man gör. Vi får väldigt dålig feedback. De som lade ned ett jättejobb i cykelgruppen och så ser de resultatet. Varför ska man lägga ned så mycket jobb om det inte tas till vara på? Det kan man undra.
Är det inte viktigt att någon plockar upp det som ni diskuterar?
– Det var där den här kommundelsberedningen skulle fungera, men det hände ju aldrig något. Sedan försökte vi få det att gå till tjänstemännen, men vi kan inte styra dem. Nu har jag bra kontakt med vissa, när det gäller teknik- och fritidskontoret så hör jag alltid av mig till Hans Axelsson numera.
Du hör av dig direkt till honom?
– Ja, jag mejlar, sedan svarar han i allmänhet för han är duktig på att svara, och då kan det vara så att han talar om, "det här sköter den och den", och då hör jag av mig till den personen.
Christer Ståhl menar att det egentligen inte är intressant vad områdesstyrelsen tycker, utan det intressanta är vad folk tycker. Men om folk går på möten och tar upp saker i det oändliga utan att det händer något så kanske man tappar sugen. Enligt Strengnäs Tidnings kontroll har besöksantalet minskat.
– Nja, det ligger mellan 10-20 besökare. Det som jag är lite bekymrad över är att de valda ledamöternas och ersättarnas närvaro har dalat från 19 till 10-12. Halva styrkan går inte på möten. Det kan bero på att man inte tycker att det är meningsfullt, att man tycker att vi är helt maktlösa.
Har organisationen med områdesstyrelser lett till mer närdemokrati?
– Om jag ska ge ett entydigt svar så är jag ytterst tveksam. Om jag måste välja så blir det nej.