I dag väger Milton 5,2 kilo och fyller sex månader.
– Han är verkligen ett mirakel för han har besegrat alla odds och har en superstark livskraft, säger mamma Maria Forslund och styr stegen mot Engelska parken.
Milton sover i vagnen och ger ifrån sig ett rosslande ljud.
– Luftrören är trånga, han har haft slang så länge.
Den 18 juni uppsökte Åkersbon vårdcentralen på grund av huvudvärk. Samma kväll satt hon med konstaterad havandeskapsförgiftning i en ambulans på väg till Akademiska sjukhuset i Uppsala.
– Om de inte skulle plocka ut honom skulle någon av oss bli väldigt sjuk, eller dö.
Den 20 juni, i vecka 26, kom Milton till världen. Han vägde 609 gram och var 29 centimeter. Födseln klassades som extrem prematur.
– När de frågade om jag ville hålla honom sa jag: Får man det? Hans ben var mindre än mina pekfingrar. Jag såg slangar, kablar, allt möjligt och fick inte klappa honom. Huden var för tunn. Det var skräckinjagande, kommer han klara sig?
Kontroller, blodtransfusioner och dropp följde och så småningom vidtog dryga två månaders vård på Mälarsjukhuset.
– Det var mycket KMC, kängurumetoden, alltså hud mot hud. Förutom allt med Milton var det fruktansvärt att vara ifrån min dotter Maya. Neo fixade så att hon fick komma och bo hos oss, med specialpedagog. Maya blev överlycklig, hon är en stolt storasyster.
Första natten hemma vågade Maria Forslund inte sova.
– Jag var rädd att han skulle sluta andas. Men han är stark och frisk, min älskade son.
Den första tiden efter förlossningen präglades av oro. "Först räknade jag timmar, sedan dagar. När vi kom hem till Mälarsjukhuset började jag andas ut", säger Maria Forslund.
Eftersom Miltons pappa inte finns med i bilden är stödet från de närmsta vännerna, tillika gudmödrarna, Jennifer och Ramona ovärderligt. De scannade Facebook efter bäbiskläder som skulle skänkas, köpte blöjor och fyllde kylen. Även gemenskapen i Facebookgrupper för tidigt födda är betydelsefull. Där utbyts erfarenheter och en och annan gåva.
– Milton fick precis en julklapp från en tjej i Dalarna. Jag tänker likadant och ger bort det han växt ur, som i filmen Pay it forward.
För växer, det gör Milton. Maria Forslund beskriver sonen som ett glatt och kärleksfullt matvrak på 5,2 kilo. På söndagen blev han sex månader.
– Det är helt ofattbart och jag är så tacksam.
En napp vald med omsorg.
Är du orolig att den dramatiska starten i livet gör sig påmind framöver?
– Det kan bli problem med motorik eller tal, men det är dumt att oroa sig i onödan. Tiden på sjukhuset har stärkt mig som person och människa. Jag tar aldrig någonting för givet numera.