Plattorna i trottoaren framför den 70 år gamla stationsbyggnaden ligger inte längre slätt, förklarar Ylva Binder.
Den 25 augusti författade hon ett brev till nyckelpersoner inom Sevab och Strängnäs kommun för att ventilera sitt missnöje och försöka kalla till ett möte – något som hittills varit resultatlöst.
Hon har dessutom lagt ut en sju minuter lång film som summerar läget på youtube.
– Att drabbas av dessa skyfall ovanpå den snart två år långa pandemi som vi haft då jag förlorat cirka 80 procent av min omsättning har varit enormt tufft, berättar Ylva Binder.
Innan Åkersentreprenören visar tidningen runt i 50-talsbyggnadens vattenskadade källare pekar hon ut ett runt hål på gatan cirka fem meter därifrån.
– Här vågar jag inte köra bil längre. Hålet har uppstått nyligen på grund av nederbörden vi haft. Det är inte så brett men väldigt djupt, det måste vara ett slukhål där sanden spolats bort, hävdar hon.
– Titta även här på den ojämna trottoaren, hur mycket stryk plattorna tagit av vattenmängderna, suckar hon.
Nere i källaren är golven missfärgade och dyngsura, skador som hon säger beror på att vatten börjat tränga upp.
– Översvämningarna i maj och augusti innebar att vattnet stod minst en halvmeter högt här. Vid första tillfället fick jag hjälp av räddningstjänsten.
– Det känns som att jag tagit emot 20 procent av samhällets samlade regnvatten som runnit ner hit via Forsavägen.
Översvämningarna innebar också att mycket av hennes depå för firmans produkter saboterades.
– Visserligen har jag ett lager på annan plats, men det som står här får och kan jag inte sälja. Jag har även tvingats slänga ingredienser, säger Ylva Binder som arbetar med spritproduktion i Rhuby AB.
I stället för att direkt ägna sig åt företaget, eller dra upp planerna för vandrarhemmet, inne i stationsbyggnaden (som hon köpte 2014) har Ylva Binder mest suttit hemma i bostaden och därifrån kommunicerat med försäkringsbolaget.
Översvämningarna har tagit hårt på Ylva Binder.
– Jag tvivlar inte på att bolaget vill mig väl, men allting är så omständligt och tar så lång tid. Samtidigt känner jag ingen lust att vara på kontoret, säger Ylva Binder som ser fram emot en lång semester.
Hon hade dock hoppats få ett möte med kommunen till stånd dessförinnan.
I brevet framför hon:
"Åtgärder och lösningar är troligen en diskussion mellan VA-ansvarig på Sevab och kommunen då dagvattnet kommer från alla vägar intill stationen och utanför min mark. Men jag tycker inte att vare sig kommunen eller Sevab tar sitt ansvar."
Under vårt samtal märks hur frustrerad Ylva Binder är.
"Vattnet har trängt upp här", hävdar Ylvia Binder då hon visar tidningen runt i stationsbyggnadens källare.
– Jag har lagt ner två månader på att skyffla vatten, rensa, kassera, rapportera samt flytta pumpar mellan olika rum. Det blir i stort sett dagliga turer till återvinningsstationen.
För att hitta alternativa inkomstkällor då framtiden känns oviss både för Rhuby AB och vandrarhemmet vid namn Gamla stationen funderar hon på en annan inkomstkälla.
– Jag äger även en magasinsbyggnad. I den kunde jag kunna söka bygglov för två padelbanor. Jag tror att Åker skulle välkomna det.
Så här kommer vandrarhemmet Gamla stationen att se ut, om det nu ens blir verklighet.
Det finns pengar undanlagda för att göra om stationshusets övervåning till ett vandrarhem, vilket kräver arbeten både invändigt och utvändigt då takhöjden förändras och tegelväggarna byts ut mot träfasad. Just nu är hon dock inte särskilt sugen på att ta det steget:
– Vi kan ju inte ha ett vandrarhem ovanpå en sjö.
I ritningarna ingår ett 30-tal bäddar.