Det är en förmiddag på höstlovet. Åkerskolan är tömd på elever, i stället fylld med hantverkare som ägnar sig åt att byta ut gamla dörrar till bättre ljudisolerade varianter.
– Jag vet inte riktigt vad jag tycker om färgen, säger Marika Lindholm och granskar dörrens skogsgröna nyans.
Estetik är viktigt för Åkerskolans och Lännaskolans nya rektor. Hon beskriver sig själv som "något så ovanligt som en rektor som gillar de praktiskt estetiska ämnena".
– Slöjd, bild, hemkunskap ... Jag tror att vi alla mår bra av att göra något vackert varje dag. Vi är inte bara kroppar utan har också en spiritualitet som är viktig att ta hand om.
Kanske är det ett arv från waldorfpedagogiken, det antroposofiska synsätt som utgår från Rudolf Steiners idéer om barnets utveckling. Marika Lindholm är nämligen utbildad waldorflärare på gymnasienivå, även om hon aldrig har jobbat som det.
– Jag har valt att vara en del av samhället, inte ställa mig vid sidan av det. Men det finns många fina och bra tankar inom Waldorf som jag gärna bär med mig. Exempelvis månadsfester, att eleverna får visa upp vad de jobbar med. Det är något som jag tagit med mig till andra skolor, vi får se om det finns utrymme för det på Åkerskolan och Lännaskolan också.
Marika Lindholm har en bakgrund som radiojournalist, men bytte bana och började i stället jobba som kommunikatör för Riksteatern. Där byggde hon bland annat upp ett nätverk av teaterföreningar med och för unga. Det arbetet, som var riktat mot skolor och elever, fick henne att sadla om till lärare.
– Men jag jobbade bara i 1,5 år som lärare innan jag förstod att jag ville leda och vara rektor, berättar Marika Lindholm, som har arbetat för bland annat Trosa kommun och Södertälje kommun.
Hon kommer närmast från en rektorstjänst i Botkyrka kommun, ett jobb som hon valde att lämna för att få en mindre stressfylld tillvaro. Hon berättar om de många chefsbytena – något som även Strängnäs kommuns skolorganisation har präglats av de senaste åren – och den stora utbyggnad som skolan stod inför.
– Som rektor sitter man i korstrycket. Där uppe finns politikerna, förvaltningen och det statliga uppdraget det innebär att vara rektor. Där nere finns barn, föräldrar och lärare. Det var mycket svaj där uppe och mycket som hände där nere. Det blev för tungt för mig.
När Marika Lindholm nu kommer till Strängnäs kommun är hon 64 år gammal. Hon tänker jobba fram till 67, men gärna längre om arbetsgivaren tillåter.
– Jag känner mig inte gammal. Ska jag sitta hemma i gungstol bara för att jag är 65? Jag kan inte virka, men jag kan organisera en skola.
Intrycken från de nya arbetsplatserna är goda, berättar Marika Lindholm.
– Redan när jag var här i somras och tittade så greps jag av att här finns allt det som eleverna på min gamla skola kämpade för att få en liten del av. Här finns natur, grönområden, lekplatser, en simhall, ett sportcentrum ... En fritidsgård – i skolan, med ett kafé, med varma mackor. På min förra skola jobbade jag mycket med elevdemokrati och det här är sådant som barnen där drömde om.
– Och Länna, vilken upplevelse det är att komma dit. Vilken trygghet för barnen! Men det finns ingen skola med 17 elever i fyra årskurser som bär sig ekonomiskt. Nu har ju politikerna lagt på pengar till landsbygdsskolorna och det täcker en del av kostnaderna. Men jag måste pussla för att få ihop det, fortsätter hon.
Marika Lindholm började den 17 oktober. Sedan dess har det blivit mycket skrivbordsarbete. Det är mycket att sätta sig in i, säger hon, när en ny rektor tillträder mitt i en termin.
Hon prioriterar tidiga insatser för barn som behöver extra stöd, och har därför nyanställt en specialpedaog/speciallärare till lågstadiet. Fram till jul hyrs dessutom en biträdande rektor in, med ansvar för lågstadiet.
– Mitt uppdrag är att ge lärare och barn förutsättningar att lyckas. Jag ser på mig själv som en scenarbetare, en roddare som verkar bakom kulisserna.