Från och med 1 januari 2015 vill räddningschefen Lars Lagebo i Eskilstuna se att Ärla blir en del av Eskilstunas räddningstjänst, och det är ett besked som får samtliga på Ärla brandstation att undslippa ett lättnadens äntligen.
– Det känns som om man äntligen ser på oss som en resurs att räkna med, säger Thomas Johansson, som är en tänkbar platschef i den nya organisationen.
Den delen är dock inte klar i dag.
– Här befinner vi oss just nu mitt i en process och hur den slutar ska vi inte spekulera i.
I dag drivs Ärla brandstation av en kamratförening i Ärla och denna står för såväl hyreskontraktet av brandstationen som inköp av två av de fyra utryckningsfordonen. Och rent tekniskt har ingen på Ärla brandstation beredskap utan rycker ut på larm på frivillig basis.
Vad man nu vill åstadkomma är att göra om Ärla brandstation till ett räddningsvärn och anställa en platschef på deltid. Ungefär så som allt fungerade innan omorganisationen 1996.
– Till att börja med så ska inte satsningen kosta så mycket mer än det gör i dag. Men på sikt vill vi förstärka. Och här kan vi behöva skjuta till ett, eller ett par, hundratusen per år ovanpå de cirka 200 000 kronor per år som det kostar i dag, säger räddningschefen Lars Lagebo.
Om planerna för framtiden går i lås så blir det Räddningstjänsten i Eskilstuna som går in och tar över ansvaret för både byggnad och maskinpark, och då kan personalen i Ärla äntligen fokusera all kraft på det som är alla brandmäns första uppgifter - att rycka ut på larm, hålla sig själv i god form och fortbilda sig.
Som det är i dag så är fysträningen, övningarna och utryckningarna uppblandade med bilmekaniska insatser eller att assistera med underhåll på byggnaden.
– Det hela känns som om det blir på riktigt nu, säger Thomas Johansson. Även rent organisatoriskt.
Vad man från hela personalens sida gärna framhåller är att befolkningen växer i området. I dag är det cirka 2 000 som bor i tätorten Ärla och lika många till bor på landet närmast i kring.
Och med större befolkning kommer fler larm. Det vet man av erfarenhet.
– Men ovanpå det har vi flygplatsen och den nya terminalen i Kjula, och vi har nya kraftvärmeverket, säger Jerry Thörne, som är deltidsbrandman och ambulanssjukvårdare.
– Får vi ett larm här ute så är vi på plats mellan 15 och 20 minuter innan räddningstjänsten från Eskilstuna är på plats. Och får man ett hjärtstopp så är 15 minuter en väldig stor skillnad.
Statistiken för räddningstjänstens utryckningar skvallrar om att ungefär 25 procent handlar om bränder, 25 procent om trafikolyckor, och 25 procent om sjukdomsfall. De resterande 25 procenten är allt det andra - djurräddning, sanering eller insatser vid exceptionella tillfällen som i somras då Eskilstuna räddningstjänst behövde hjälp i Odlarskogen och då Västmanland hade sin gigantiska skogsbrand mellan Surahammar och Sala.