En 21-årig man dömdes i juni till fängelse för grovt vapenbrott sedan polisen spanat mot honom med hjälp av en dold kamera. Fallet har ingen koppling till kritiken mot åklagarkammaren.
Granskningen omfattar samtliga tvångsmedelsärenden som inleddes vid åklagarkammaren mellan januari 2018 och september 2019. Nämnden, som sorterar under Justitiedepartementet, anser att kammaren brustit på en rad punkter.
Hemliga tvångsmedel innefattar telefonavlyssning, kameraövervakning, övervakning av elektronisk kommunikation och hemlig rumsavlyssning riktad mot personer misstänkta för brott. Beslut om åtgärderna fattas av domstol efter ansökan från åklagare.
Så sent som i juni dömdes en 21-årig Eskilstunabo till två år och tre månaders fängelse för grovt vapenbrott sedan polisen spanat med hjälp av en dold kamera som installerats utanför mannens bostad. Fallet ingår inte bland de nu granskade.
Användningen av hemliga tvångsmedel regleras i rättegångsbalken. I regel krävs att det misstänkta brottet har ett straffminimum på sex månaders fängelse. Den som utsätts för övervakning ska, med vissa undantag, informeras om detta senast en månad efter avslutad förundersökning.
Enligt Säkerhets- och integritetsskyddsnämndens granskning har åklagare i Eskilstuna i två fall ansökt om, och beviljats, hemlig övervakning utan lagstöd. I det ena har brottet inte varit tillräckligt allvarligt, och i det andra har övervakningen riktats mot en minderårig målsägande.
I det senare fallet ansågs agerandet så allvarligt att nämnden gjorde en anmälan om straffrättslig prövning till Åklagarmyndigheten, som valde att inte inleda någon förundersökning. Detta med hänvisning till att åklagaren i fråga inte gjort sig skyldig till mer än eventuellt ringa tjänstefel, vilket inte är straffbart.
Nämnden skriver i sitt beslut att åklagarkammarens agerande inneburit ett ”mycket allvarligt” och obefogat intrång i enskildas integritet.
Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden är starkt kritisk till hur åklagare vid åklagarkammaren i Eskilstuna har använt sig av hemliga tvångsmedel.
I flera fall har personer som utsatts för hemliga tvångsmedel informerats först efter att åtal väckts, och i ett fall har en person inte informerats alls, ett beslut som enligt nämnden fattats på felaktiga grunder. Kritik riktas även mot bristande dokumentation och att material förstörts innan ett mål avgjorts.
Nämnden konstaterar sammanfattningsvis att granskningen visat på ”omfattande och synnerligen allvarliga brister i hanteringen”. Flera åklagare vid kammaren anses sakna den kompetens och erfarenhet som krävs vid hantering av hemliga tvångsmedel.
Den dåvarande kammarchefen uppger för nämnden att bristerna uppstått till följd av bland annat hög arbetsbelastning och införandet av ett nytt it-system.
Vice kammarchef Charlotta Tanner säger till tidningen att kammaren tagit till sig av kritiken och arbetar med att stärka rutinerna.
– Vi blev varse att det skulle komma kritik mot handläggningen, så vi blev inte tagna på sängen på något sätt. Nu när vi har fått beslutet så kommer vi lägga ännu mer fokus på att förbättra handläggning och rutiner. Vi satsar på utbildning av åklagare och administratörer, tar fram nya rutiner för hur man hanterar alla steg i handläggningen och har regelbunden uppföljning av samtliga ärenden, säger hon.
Hur ser du på att åklagare pekas ut som inte tillräckligt kompetenta och erfarna?
– Som jag sa så kommer vi att lägga mer fokus på utbildning.
Delar du kritiken?
– Som tillsynsmyndighet har de rätt att kritisera, och vi har att följa deras kritik.
RÄTTELSE: I en tidigare version av texten uppgavs felaktigt att nuvarande kammarchef Marcus Ekman uttalat sig för nämnden om bristerna.