– Vi är övertygade om att det behövs kraftfulla insatser, säger Jacob Högfeldt (M), ordförande i kommunstyrelsen, om kommunens klimatarbete.
Och kraftfulla insatser kräver ambitiösa mål, enligt honom. Två sådana har kommunens politiker redan beslutat om för två år sedan: transporterna i kommunen ska vara fossilfria 2030 och hela kommunen ska vara klimatneutral 2040, det vill säga att kommunen och dess invånare inte längre bidrar till klimatförändringar.
Exakt hur målen ska uppnås är dock inte klarlagt ännu. På kommunhuset slår tjänstemännen just nu ihop sina huvuden och skissar upp en möjlig färdplan. Miljökoordinatorn Elin Hjorth leder arbetet.
– Det är tuffa och djärva mål vi har att förhålla oss till, säger hon.
Klimat- och energiplanen som hon arbetar fram närmar sig ett slutgiltigt utkast. Under sommaren fick allmänheten tycka till och kommunen tog emot synpunkter från 20 olika aktörer. Dessa arbetas nu in i utkastet innan det kan klubbas igenom av politikerna.
I planen har fem områden identifierats som särskilt viktiga:
- att resor och transporter i kommunen ska vara hållbara. Målet här är bland annat att fler väljer att gå, cykla och åka kollektivt och att färre tar bilen.
- att maten blir klimatsmart. Här ingår bland annat ambitionerna att sänka matsvinnet och att öka andelen växtbaserad kost.
- att konsumtionen blir mer hållbar, efter mottot "konsumera mindre, men bättre".
- att bebyggelsen i kommunen blir energieffektiv, genom att inkludera klimatet i all samhällsplanering.
- att skapa tillgång till lokal förnybar energi, bland annat genom att gynna sol- och vindenergi.
En övergripande utmaning med flera områden är att de är beroende av kommuninvånarnas val och beteenden.
Vardagsresandet är ett tydligt exempel. Sedan 1999 har bilresor i kommunen stadigt ökat. För att vända trenden måste framför allt privatpersoner ändra sina vanor.
– Målen gäller, det är politiken som har beslutat om dem. Men det är ju inte kommunen ensam som har rådigheten över att målen ska nås, säger Elin Hjorth.
När det gäller resandet är man ju beroende av individen. Vad gör man om kommuninvånarna inte vill ställa om?
– Jag har inga färdiga svar på den frågan. Det handlar delvis om att kommunicera de här utmaningarna så att människorna som bor i kommunen förstår dem. Men människorna har ju en fri vilja och det är svårt att säga åt dem.
Hon fortsätter:
– Mycket handlar om att underlätta för människorna att fatta klimatsmarta beslut. Att man kan välja sådant som är miljömässigt bra i förhållande till andra alternativ. Där kan kommunen spela in: hur kan man möjliggöra för medborgarna att nå klimatmålen? säger Elin Hjorth och fortsätter:
– Man kan ju aldrig tvinga folk att göra olika saker, men man kan underlätta för dem.
Även Jacob Högfeldt tror att kommunikation är ett viktigt verktyg för att få alla ombord.
– Vi måste jobba utifrån det första ordet i vår vision: tillsammans. Näringsliv, invånare, kommunen och alla andra aktörer kan tillsammans möjliggöra att vi nå dessa målsättningar.
Tror du att kommuninvånarna är redo för så stora förändringar?
– Nästintill det omvända. Min uppfattning är att vi måste klara av det. Det är en nödvändighet att ta dessa frågor på allvar.