Flen bör höja ambitionerna för biologisk mångfald

Målet bör vara att allt skogsbruk i Flen är hyggesfritt 2030, skriver Naturskyddsföreningen i Flen.

Målet bör vara att allt skogsbruk i Flen är hyggesfritt 2030, skriver Naturskyddsföreningen i Flen.

Foto: PONTUS LUNDAHL / TT

Debatt2020-05-09 05:41
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Den biologiska mångfalden utarmas både i Amazonas och i Sörmland. Många arter av växter och djur försvinner eller hotar att försvinna. Artdatabanken har nyligen publicerat en ny rödlista som visar att över 4 700 arter är hotade i Sverige. Hälften av de hotade arterna är skogslevande. Cirka 1 900 arter påverkas negativt av det skogsbruk som till stor del är avverkningar med kalhyggen. Många arter i jordbruksmark hotas på grund av stora fält med samma gröda, kemiska bekämpningsmedel och igenväxande betesmarker.

Flens kommun har tagit fram ett förslag till hållbarhetsprogram. Det är ett stort steg framåt med åtgärder för bland annat klimatpåverkan till 2030. Flens naturskyddsförening har lämnat remissvar om programmet. Vi anser att kommunen bör höja ambitionerna för att värna biologisk mångfald. Det är ett jobb som skogsägare och lantbrukare behöver göra men kommunen kan stödja dem genom samverkan och rådgivning.

Den mesta skogsmarken brukas numera med trakthyggesmetoden. Den utarmar mångfalden på de flesta marker. Vi anser att målet ska vara att allt skogsbruk i Flen är hyggesfritt 2030. Det finns stödprogram för en omställning där kommunen och skogsägarna samverkar med Skogsstyrelsen. Inspiration kan också hämtas från skogsägare i kommunen som hittar nya vägar att bruka skogen. Ett exempel är Ola Engelmark på Högtorps gård i Mellösa. Han utsågs till Årets miljösvensk 2019.

Vi kan vara stolta över de många lantbrukare som föder upp kreatur och odlar ekologiskt i Flen. Men ambitionen bör vara ännu högre till 2030, både med ekologiskt jordbruk och att bevara betesmarker. Målen för inköp av ekologiskt och närproducerat till skolmat och äldrevården är en viktig sporre men det går att göra mer i samverkan med lantbrukarna.

Ett intressant exempel från Skåne på samverkan är lantbrukare som sår odlingsmark i form av trädor och fältkanter med bland annat solrosor och vitklöver för att gynna biologisk mångfald.

Vi är övertygade om att både skogsägare och lantbrukare vill ha en hållbar utveckling. Vi förstår naturligtvis att företagen måste gå runt ekonomiskt men det går att göra mycket med samverkan, rådgivning och god vilja.

Naturskyddsföreningen i Flen

Björn Rösch
Ordförande

Hans Wrådhe 

Roger Läth