GetingplĂ„ga i sommar – ta hand om problemet redan nu

"Följ drottningen och förstör boet nu." Det Àr Anticimex rÄd till hur man klarar av sommaren. 2020 kommer nÀmligen bli ett getingÄr.

Det Ă€r nu pĂ„ försommaren som man ska ta hand om sina getingproblem. Att plocka bort bona nĂ€r de Ă€r smĂ„ och nĂ€r det inte Ă€r sĂ„ mĂ„nga getingar i dem Ă€r det bĂ€sta. FĂ„r du Ă€ndĂ„ besök av getingar i sommar kan du enkelt bygga en egen fĂ€lla. Kapa en stor plastflask pĂ„ mitten, hĂ€ll i saft och lite diskmedel i den undredelen och sĂ„ tar du den övre delen av flaskan – utan kork – och vĂ€nder den upp och ned i bottendelen. 

Det Ă€r nu pĂ„ försommaren som man ska ta hand om sina getingproblem. Att plocka bort bona nĂ€r de Ă€r smĂ„ och nĂ€r det inte Ă€r sĂ„ mĂ„nga getingar i dem Ă€r det bĂ€sta. FĂ„r du Ă€ndĂ„ besök av getingar i sommar kan du enkelt bygga en egen fĂ€lla. Kapa en stor plastflask pĂ„ mitten, hĂ€ll i saft och lite diskmedel i den undredelen och sĂ„ tar du den övre delen av flaskan – utan kork – och vĂ€nder den upp och ned i bottendelen. 

Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT

Södermanland2020-05-21 19:20

– Vi har rustat sedan i januari, sĂ€ger Joakim Olsson presstalesman för Södermanlands lĂ€n pĂ„ Anticimiex.

Halvt pÄ skÀmt, halvt pÄ allvar.

Sommaren 2018, dĂ„ företagets vĂ€xel brakade ihop, gjorde man 86 377 saneringar, 2019 43 806 saneringar. I Södermanland gjordes 3 560 sanering under 2018.

– Men nu har vi bĂ€ttre vĂ€xel, försĂ€krar Joakim.

Varför antalet getingar blir fler vartannat Ă„r finns det Ă€n sĂ„ lĂ€nge ingen förklaring till. Faktorer som spelar in Ă€r tillgĂ„ng till föda, boplatser och vĂ€derförhĂ„llanden. 

– Det finns olika teorier om det. Djur och insekter har olika flöden och för just getingar sĂ„ Ă€r det vartannat Ă„r som gĂ€ller. Konkurrenssituationen gör sĂ„ att det blir mindre Ă„ret efter ett Ă„r med mycket getingar och vice versa.

Det Ă€r nu pĂ„ försommaren som man ska ta hand om sina getingproblem. Att plocka bort bona nĂ€r de Ă€r smĂ„ och nĂ€r det inte Ă€r sĂ„ mĂ„nga getingar i dem Ă€r det bĂ€sta. FĂ„r du Ă€ndĂ„ besök av getingar i sommar kan du enkelt bygga en egen fĂ€lla. Kapa en stor plastflask pĂ„ mitten, hĂ€ll i saft och lite diskmedel i den undredelen och sĂ„ tar du den övre delen av flaskan – utan kork – och vĂ€nder den upp och ned i bottendelen. 
Det Ă€r nu pĂ„ försommaren som man ska ta hand om sina getingproblem. Att plocka bort bona nĂ€r de Ă€r smĂ„ och nĂ€r det inte Ă€r sĂ„ mĂ„nga getingar i dem Ă€r det bĂ€sta. FĂ„r du Ă€ndĂ„ besök av getingar i sommar kan du enkelt bygga en egen fĂ€lla. Kapa en stor plastflask pĂ„ mitten, hĂ€ll i saft och lite diskmedel i den undredelen och sĂ„ tar du den övre delen av flaskan – utan kork – och vĂ€nder den upp och ned i bottendelen. 

För att undvika att sitta med ett stort getingbo i slutet av sommaren och dĂ€rmed slippa ringa efter hjĂ€lp frĂ„n olika bekĂ€mpningsföretag, sĂ„ kan man redan nu se till att man fĂ„r en relativt lugn sommar. 

– Ser man en geting nu sĂ„ Ă€r det en drottning. Det Ă€r bara de som flyger runt. De har inte hunnit att bygga bon pĂ„ nĂ„got sĂ€tt. Sedan nĂ„gonstans i mitten av juli, det kan slĂ„ en vecka fram eller tillbaka, det Ă€r dĂ„ vi mĂ€rker att de syns pĂ„ allvar. DĂ„ har de fĂ„tt igĂ„ng produktionen i sitt bo och getingarna flyger för att hĂ€mta mat. DĂ„ smĂ€ller det till för vĂ„r del. En kollega till mig har sagt att det Ă€r lika stort tryck pĂ„ vĂ„ra telefoner under en getingsommar som hos Skattemyndigheten inför deklarationen. 

NĂ€r det Ă€r som mest tryck pĂ„ Anticimex kan de ha runt 30 000 samtal pĂ„ en och samma dag och alla handlar om getingar.

– I MĂ€lardalen, som jag ansvara för, sĂ„ vet vi att vi kommer att ha cirka 5 000 samtal i juli sĂ„ dĂ„ blir det enkel matematik att veta hur mĂ„nga som vi ska ha som svara i telefon och hur mĂ„nga tekniker som ska hjĂ€lpa kunderna.

Men för att minska bekÀmpningsföretagens arbetsbörda kan man förebygga nu.

– Vi vill egentligen inte att man tar bort nĂ„gra bon. Getingar Ă€r nyttodjur och Ă€ter skadeinsekter. SĂ„ har man ett bo pĂ„ baksidan av ett förrĂ„d sĂ„ lĂ„t dem vara, poĂ€ngterar Joakim och fortsĂ€tter:

– Men sitter de i utegrillen eller hammocken, dĂ„ kanske man vill plocka bort dem. Den hĂ€r tiden pĂ„ Ă„ret sĂ„ Ă€r boet stort som en pingisboll. Det Ă€r bara drottningen som finns dĂ€r sĂ„ dĂ„ Ă€r det lĂ€tt att antingen ta en plastpĂ„se och plocka bort boet eller suga upp det med en dammsugare. Är man djurvĂ€n och modig sĂ„ kan man flytta boet till en bĂ€ttre plats, kanske i skogen. 

De vuxna getingarna dricker frÀmst nektar och en sockerhaltig saliv som de egna larverna avger. De Àter Àven frukt, kött och fisk.
De vuxna getingarna dricker frÀmst nektar och en sockerhaltig saliv som de egna larverna avger. De Àter Àven frukt, kött och fisk.

Ett husmorstips, som brukar dyka upp i tidningar den hÀr tiden pÄ Äret, Àr en brun papperspÄse som man hÀnger upp pÄ platser dÀr getingar ofta bygger bon, fungerar det?

– Det har jag ocksĂ„ hört, prova kan man vĂ€l alltid. Teorin bygger pĂ„ en konkurrenssituation, men jag tror inte det fungerar. Ser man pĂ„ en vind dĂ€r det kanske finns runt 100 gamla bon och dĂ€r getingarna bygger nya bon pĂ„ gamla, sĂ„ verkar det inte avskrĂ€cka dem.

Gamla bon dÄ, ska man plocka bort dem?

– Jag rekommenderar att man alltid plockar bort dem pĂ„ hösten eller vintern. DĂ„ ser man lĂ€tt nĂ€r det byggs ett nytt bo.

Lite positivt inför sommaren vad gÀller insekter och den pÄgÄende pandemin Àr att man kan komma att se en minskning i antalet vÀgglöss.

 â€“ Det blir nog en effekt eftersom vi troligtvis inte fĂ„r Ă„ka sĂ„ mycket i sommar. Vi brukar se en ökning av vĂ€gglöss precis efter att semestern Ă€r slut, sĂ€ger Joakim.

Sociala och solitÀra

Det finns runt 3 250 olika arter i hela vĂ€rlden. 12 av dem, de sĂ„ kallade sociala getingarna, sköter om sin egen avkomma.

Det finns sociala och solitÀra getingar. De solitÀra lever inte i samhÀllen och de bestÄr bara av honor och hanar. I de sociala samhÀllena finns Àven arbetare.

Getingar har en gadd utan hullingar och kan dĂ€rför sticka mĂ„nga gĂ„nger. Giftet Ă€r komplext och bestĂ„r av en rad aminer, peptider och proteiner, vilka Ă€r starkt smĂ€rtframkallande. 

KÀlla: Naturhistoriska riksmuséet

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!