Ivo: Äldre har nekats läkarbedömning

Vid en pressträff under tisdagen presenterade Sofia Wallström, generaldirektör för Inspektionen för vård och omsorg (Ivo), slutsatserna av den granskning av äldreboenden som myndigheten inledde i april på regeringens uppdrag.

Granskningen omfattar samtliga landets 1 700 äldreboenden och visar att 40 särskilt utsatta kommuner stått för 70 procent av dödsfallen som skett på äldreboenden. Ivo räknar inte upp vilka det handlar om, men enligt en karta som pekar ut kommunerna ingår Vingåker, Katrineholm och Gnesta.

Tillsyner över hela landet visar på bland annat bemanningssvårigheter, bristande rutiner om basal hygien, oro för smitta bland personalen och stora regionala skillnader.

På 91 boenden konstaterades stora brister och allvarliga risker. Flest boenden, 16 stycken, finns i Västra Götaland följt av 15 i Stockholm, sex i Skåne och fem i Sörmland.

Bland de allvarliga brister som konstaterades på de 91 boendena finns exempel på att personer nekats läkarbedömning, något tidningen tidigare rapporterat om.

– Det finns exempel på personer som inte har fått en individuell bedömning av läkare, utan där man har gjort en generell bedömning som inte har visat sig vara utifrån vad den här enskilda personen behöver, säger Sofia Wallström.

På en följdfråga konstaterar hon att vissa inte fått någon bedömning alls till följd av att personalen inte hunnit med eller fått kontakt med en läkare.

– Eller så har det funnits under någon fas av den här pandemin en instruktion om att man inte gör individuella bedömningar, och då har den personen i det fallet råkat illa ut.

Ivo kommer gå vidare med att granska journaler från brukare på de aktuella boendena som varit smittade, alternativt misstänkt smittade, av covid-19. Detta för att avgöra huruvida individuella läkarbedömningar gjorts och om de smittade i så fall behandlats i enlighet med bedömningen.

Eskilstuna-Kuriren, Södermanlands Nyheter och Katrineholms-Kuriren var i maj först med att rapportera om hur riktlinjer framtagna av Socialstyrelsen, och avsedda att användas i händelse av en överbelastning av sjukvården, redan då implementerats av vissa regioner för att prioritera bort relativt friska personer från vård.

Under tisdagens presskonferens bekräftade även Sofia Wallström att så varit fallet.

– Där finns exempel på att man gick ut med instruktioner om att göra generella bedömningar om vårdbehov, vårdnivå och behandlingsbegränsningar för personer som bodde på de här äldreboendena. I vissa fall implementerades inte de här instruktionerna, i andra fall tog man bort dem relativt snabbt. Men vi kan ändå konstatera att det förekom, och där gick man alltså ganska långt i ett tidigt skede av den här pandemin, säger hon.

Socialminister Lena Hallengren, som också deltog vid pressträffen, inledde med att konstatera att en majoritet av de som avlidit i covid-19 är äldre personer som haft hemtjänst eller bott på särskilt boende. Att 40 kommuner står för 70 procent av dessa dödsfall indikerar enligt Sofia Wallström att andra kommuner varit bättre på att hantera smittspridningen.

– När det gäller grundfrågan här, om man får individuell bedömning av läkare, och vård och behandling enligt den bedömningen, så kan vi konstatera att de här 40 särskilt drabbade kommunerna i 40 procent av fallen uppger att man inte har fullständiga förutsättningar att åstadkomma det, säger hon och jämför med övriga 250 kommuner där motsvarande siffra är 33 procent.

Både Lena Hallengren och statsminister Stefan Löfven har i intervjuer med tidningen förnekat att det förekommit bortprioriteringar inom vården.