Klimatbovar bör inte få hållbarhetsstämpel

Gästkrönika 12 februari 2021 05:00
Detta är en ledarkrönika. Eskilstuna-Kuriren är en liberal tidning.

När statsminister Stefan Löfven (S) presenterade sin regeringsombildning 5 februari blev det klart att Åsa Lindhagen (MP) tar över som finansmarknadsminister.

Liksom sin föregångare, partikollegan Per Bolund, vill hon utveckla finansbranschen i en grönare riktning. ”Finansmarknaden har en viktig roll att spela i utvecklingen mot ett hållbart samhälle”, skrev Lindhagen på Facebook efter utnämningen. 

Hon tillträder när debatten om hur finansmarknaden ska bli mer hållbar är på väg att nå en kokpunkten. Nu pågår nämligen EU-kommissionens arbete med att fastställa kriterierna för den så kallade EU-taxonomin.



Ordet taxonomi för annars tankarna till Carl von Linnés klassificering av djur och växter. I det här fallet handlar det dock om att klassa aktiviteter som miljö- och klimatmässigt hållbara eller ohållbara. 

Målet är att styra investeringar i EU mot mer hållbara aktiviteter, för att på så sätt leva upp till Parisavtalets mål att hålla den globala uppvärmningen ”väl under två grader”. Från och med år 2022 ska börsnoterade svenska företag med över 500 anställda redovisa andelen ”gröna” intäkter, och fondbolag ska redovisa andelen hållbara investeringar i sina produkter. 

Problemet med EU-kommissionens taxonomiförslag är att det är godtyckligt. Till exempel riskerar nästan hälften av den svenska elproduktionen att klassas som ohållbar, trots att drygt 98 procent av all el som produceras i Sverige är fossilfri. Ett energislag som riskerar att hamna i kläm är vattenkraft. Det beror på att en investering inte kan klassas som hållbar även om den bidrar till ett av taxonomins mål om den samtidigt skadar ett annat av målen.



Eftersom vattenkraft utgör en risk för fiskar och annat vattenliv strider det mot taxonomins mål om biologisk mångfald. Det spelar därför ingen roll att utsläppen från vattenkraft är låga och att dess energilagringsförmåga är hög. Taxonomin kan även slå undan benen för svenskt skogsbruk, trots att det redan i dag är klimatpositivt tack vare de stora mängder kol som binds i skogen.

Samtidigt har tio syd- och östeuropeiska länder enats om ett krav på att naturgas, ett fossilt bränsle, ska klassas som acceptabelt under en övergångsperiod. Att gå över från kol till naturgas i ett kraftverk eller en industri skulle därmed klassas som en klimatinvestering.



Sådana gräddfiler för klimatskadliga aktiviteter borde vara oacceptabla. EU:s stora problem är att en stor andel av energiproduktionen, nästan tre fjärdedelar, kommer från fossila källor. I det avseendet är Sverige ett föregångsland, med ett minimalt beroende av fossil energi.

I sin nya roll borde Åsa Lindhagen kroka arm med likasinnade länder som Finland och invända mot taxonomiförslaget i dess nuvarande form. Annars blir bakslaget stort inte bara för svensk industri och viktiga exportnäringar som skogsbruket, utan för hela EU:s klimatomställning.

 

Emanuel Örtengren är fristående liberal skribent.


Ämnen du kan följa