Professor oroas över att riktlinjer används felaktigt

Mikael Sandlund, ordförande i Svenska Läkaresällskapets etikdelegation, sakkunnig i statens medicinsk-etiska råd och professor i psykiatri, har reagerat på att de nationella riktlinjerna för vilka som ska prioriteras för intensivvård kan misstolkas. På Läkaresällskapets hemsida har han skrivit en kommentar om biologisk ålder i riktlinjerna.

Han menar att den otydliga skrivningen kan leda till att yngre, men också funktionshindrade, inte får kvalificerad vård. Riktlinjerna kan därför vara riskabla.

– Det är inte förenat med den lagstiftning vi har. Då har det gått fel. Det vilar ett stort ansvar på att Socialstyrelsen att vara så tydlig och klar och att man tänker ett steg till – hur kommer deras rekommendationer och riktlinjer att tillämpas ute i verksamheterna? Det behövs att man lever sig in i hur tolkningen blir ute i kommuner och regioner, som är i en pressad vårdsituation där krismedvetenheten är väldigt stor.

Om dessa riktlinjer används på det sätt som våra källor gör gällande, att man använder skalan även på de under 75 år, vad innebär det?

– Socialstyrelsen kan inte mena det. En myndighet jobbar alltid efter lagstiftaren. Annars måste man stifta en ny lag. Men det kan ju bli så när riktlinjerna hamnar ute i vården. Jag tyckte de snubblade nära det där problemet när de pratade om förväntad återstående livslängd i riktlinjerna. Det borde framgått tydligare att skalan främst är validerad för att gälla geriatriska patienter.

Vi har pratat med läkare som bekräftar att man gör vårdplaner även för yngre personer, som redan innan de blivit sjuka inte bedöms få slutenvård. Dessa läkare är rädda för att träda fram. Vad är ditt råd till dem?

– Meddelarfriheten är en väldigt stark enligt svensk lag. Även om jag förstår att den enskilde kan vara rädd att få onda ögat av chefen. Men det är så klart viktigt att de berättar.

Men om det nu är så att dessa riktlinjer med skattning tillämpas oavsett ålder, vad innebär det?

– Skalan handlar om äldre personer. Jag tycker inte att det är bra med riktlinjer som anger skalpoäng och direkt kopplar till åtgärd, det gäller både för yngre och äldre. Poängen är att det ska göras en individuell bedömning, där personens egen inställning och egna önskemål måste utredas först. Det finns risk för en glidning.

Mikael Sandlund tycker att frågan kring skattningsverktyget CFS bör lyftas i debatten.

– En viktig lärdom av den här krisen är att man ska vara försiktig med att hitta på nya regelverk under krisens gång. I stället bör man ha arbetat fram dem i lugnt läge när det finns tid för en öppen diskussion. Med nya riktlinjer halkar man lätt fel. Att lägga så stor vikt vid denna skattningsskala förefaller lite panikartat.

Han fortsätter:

– Det här måste komma fram. Det måste tydligt framgå att det inte spelar någon roll vem som drabbats av covid-19 eller andra sjukdomar. Man ska få sitt behov av vård tillgodosett.

Mikael Sandlund betonar att Sverige ännu inte kommit till läget att vården nått taket.

– Det är först i den situationen när behoven överstiger den utökade kapaciteten som det måste prioriteras mellan patienter med lika behov. Den situationen har såvitt meddelats inte uppstått i Sverige ännu. Enligt riktlinjerna ska dessa nationella principer användas när man nått taket för intensivvårdsresurser.