"Var exakt går gränsen mellan talibanerna i Afghanistan och de män som lever ihop med de, alltmer i tältliknande svarta tygsjok draperade, flickor och kvinnor i min hemstad?", skrev rektorn Kerstin Soläng i inlägget,
Det var i måndags som Kerstin Soläng, rektor på högstadieskolan Fristadsskolan i Eskilstuna, publicerade ett inlägg om den oro hon känner för vissa muslimska flickor i skolan. Oron handlade om flickornas kläder, som enligt Kerstin Soläng blivit alltmer heltäckande under de år hon arbetat i skolan.
I inlägget liknade hon muslimska kvinnor med hattifnattar – figurerna i sagorna om Mumintrollen – samtidigt som hon jämförde flickornas fäder med talibaner:
"Drygt halva mänskligheten borde hålla tyst och se ut som svarta hattifnattar – hälsningar från talibanerna i Afghanistan. Tyvärr inte bara talibanerna – här hemma ser jag oräkneliga flickor – inte bara unga utan små – instoppade i svart från huvud till fot. Jag är upprörd över utvecklingen hemma (Nyfors, Eskilstuna), och undrar – var exakt går gränsen mellan talibanerna i Afghanistan och de män som lever ihop med de, alltmer i tältliknande svarta tygsjok draperade, flickor och kvinnor i min hemstad?", skrev hon.
Hon fortsatte:
"Jag sörjer min kulturs oförmåga att ge kraft åt flickor och kvinnor att hävda sin rätt att få röra sig fritt, njuta av sol och regn, vara sig själva exakt så som de ser ut. Jag sörjer mannens oförmåga att förstå kvinnans självständiga val av såväl livsstil, vilja att försörja sig själv, som sitt sätt att klä sig. Den misskrediterar honom som man, vanhedrar honom. Skam över världens alla talibaner – where ever you are. Hälsningar från rektorn."
Statusuppdateringen har nu raderats. Men den hann få flera positiva kommentarer, bland annat från flera andra högt uppsatta personer inom skolförvaltningen i Eskilstuna.
Samtidigt var en rad kommentarer starkt kritiska.
"Sluta vara språkrör för oss muslimska tjejer/kvinnor/flickor. Vi är redan misstänkliggjorda av majoritetssvenskarna", skrev en kvinna.
"Ditt påstående är problematiskt, rasistiskt och förstärker den koloniala nidbilden av den svarte kontrollerande mannen i familjen", skriver en annan.
När tidningen ringer Kerstin Soläng ber hon oss först att inte skriva. Men sedan väljer hon ändå att förklara.
– Jag har närmat mig punkten att jag tycker att jag måste adressera det vi ser. Mitt uppdrag som rektor är väldigt tydligt att se till att villkoren för flickor och pojkar är så likvärdiga som möjligt.
Vad menar du?
– Jag ser flickor i mörkbrunt och svart, mörkblått och mörkgrått numera. Färgerna har försvunnit, det har förändrats successivt under åren. Det är hellångt och påfallande ofta handskar. Pannan döljs, hakan döljs. Och det påverkar flickors rörelseförmåga, någonting annat kan inte sägas.
– Jag kan naturligtvis inte säga om flickorna valt att klä sig så här. Men utvecklingen har gått åt det hållet.
Hur tänkte du när du skrev hattifnattar?
– Det är ju Tove Janssons bild av hur det kan se ut när alla är likadana, när det inte finns inblandning av något olikt i en grupp. Jag kan inse att det kan låta tokigt.
Varför gör du en koppling mellan papporna i Eskilstuna och talibaner?
– (Skrattar) Ja, jag inser nu att jag gjort samma misstag som Gudrun Schyman. Hon sa en gång att alla män är talibaner och fick ta mycket stryk för det.
– Men min koppling mellan Afghanistan och Eskilstuna är väl att det handlar om kläder. Den här typen av kläder är en symbol för förtryck i andra delar av världen och jag är inte mer människa än att jag gör den kopplingen när jag ser att klädseln kryper ner i åldrarna även här.
Har du pratat med de föräldrar som du skriver om?
– Nej, jag tror inte att jag kan det. Jag föredrar att göra det generellt. Jag är rektor och har den här åsikten, jag bär den här oron. Men jag skulle aldrig ta upp det på ett föräldramöte med tanke på vilka känslor det rör upp.
Föräldrarna kanske skulle hävda att de och barnen har religionsfrihet?
– Ja, men jag pratar inte om religion här, utan kläder. Barn har också rättigheter. Vi säger till exempel i socialtjänstärenden att barn som är långt under myndighetsålder ska tillfrågas och att deras åsikter ska tillmätas stor betydelse.
Kerstin Soläng säger att hon var oförberedd på den kraftiga kritik som riktades mot henne i vissa av kommentarerna. Hon säger också att hon hade använt andra ord om hon skrivit om inlägget i dag.
Du anklagas för att generalisera, misstänkliggöra muslimer och spä på hat. Hur bemöter du det?
– Ja, jag får bemöta det med en motfråga. Hur ska man göra för att lyfta den här frågan?
► Läs också: Skolchefen: "Ingen åsikt grundskolan står bakom"