Nu finns ett förslag på måltidspolitiskt program som politikerna i kommunfullmäktige ska ta ställning till.
– Den största skillnaden mot hur det är i dag är att programmet försöker få ett helhetsperspektiv på måltiden. Nu får vi ett styrdokument för hela kommunen, säger kommunens måltidschef Karin Lundell som har varit med och tagit fram förslaget.
Det måltidspolitiska programmet gäller för såväl förskola, skola och fritidshem som för äldreomsorg. Programmet tar bland annat upp måltidsmiljön, näringsinnehåll i maten och miljöperspektiv.
Det ska ställas krav på matens ursprung eller odlingssätt/uppfödning. Minst hälften av de upphandlade artiklarna ska ha EU-ekologisk-, KRAV- eller annan tredjepartscertifierad miljömärkning. Det ska också ställas krav på god djurhållning, ursprungsmärkning och att livsmedel ska vara fria från genmodifiering.
– Detta görs redan i dag i stor utsträckning.
I programmet står att "andelen inköpta lokalt producerade livsmedel som bidrar till kommunens miljö- och klimatmål, ökas successivt."
– I dag finns varken målsättning över hur mycket som ska vara lokalt eller en definition av vad som är lokalt producerade livsmedel. Nu finns bara en ambition om lokalproducerat utifrån en allmän hållbarhetstanke. Nästa steg blir att titta på vilket utbud som finns. Det blir också en ekonomisk fråga.
I programmet står det att "genom inköp och menyplanering minskas andelen animalier utan att matens närings- och energinivå påverkas negativt".
– Vi utgår från Eat-Lancet-rapporten. Det är en rapport som en forskningskommission tagit fram, där de beskriver hur livsmedelssystemet bör se ut för att hålla sig inom de planetära gränserna, alltså hur vi ska producera och äta mat utan att det får negativa konsekvenser för klimat och miljö. Sen gör jag en bedömning av hur tillämpbar den målsättningen är utifrån våra lokala förutsättningar.
Hur ofta ska det serveras kött i skolan?
– Det finns ingen klart uttalad målsättning. Vi ska inte ha exakta procenttal. Den nivå jag strävar efter är att servera en köttbaserad rätt per vecka. Det stämmer också bra överens med Livsmedelsverkets råd. Vidare strävar jag efter att servera en fiskbaserad och tre vegetabiliskt baserade rätter. Tidigare serverade vi vegetariskt två till tre dagar i veckan men vi har fått backa till en till två dagar.
Varför det?
– För att vi behöver jobba med frågan tillsammans med övriga verksamheter. Det är många inblandade i skolmaten. Får vi inte draghjälp i att utbilda barn och vuxna, då är det väldigt svårt att få människor att äta mat de inte känner igen hemifrån.
När kommunkoncernen anordnar möten och konferenser ska det serveras uteslutande växtbaserade måltider.
Äldreboenden innefattas inte av minskningen av animalier inom kosten.
– Där är målsättningen en helt annan. Där är det största problemet att maten inte äts upp. I första hand är det viktigast att de äldre får i sig den näring de behöver, i andra hand kommer matsvinnet som uppstår när mat slängs.
Matsvinnet ska minska enligt förslaget på måltidspolitiskt program. Där handlar det om att mat slängs i onödan i många led av produktionen.
– Vi för till exempel en dialog med våra grossister. Tidigare har vi ställt krav på att de levererar mat med många dagar kvar tills utgångsdatum. Men då leder det till att de slänger mycket varor istället för att leverera dem till oss.