”Försörjningskravet - Berättelser om splittrade familjer”, så låter titeln på den rapport som släpptes i veckan av Sociala missionen, en ideell förening med rötter i Equmeniakyrkan. Rapporten består av intervjuer med sex personer, som alla nekats möjligheten till familjeåterförening med sina barn och make eller maka.
I vissa fall har ansökan om återförening lämnats in för sent. Senare än tre månader efter att den som är i Sverige fått uppehållstillstånd – ett tidsfönster då det nyligen införda försörjningskravet inte gäller. Anledningen till fördröjningen kan vara språksvårigheter och missförstånd. Det är dessutom svårt att veta alla regler som nyanländ. Informationen om ansökningsprocessen från myndigheterna verkar också ha varit bristfällig.
För många i rapporten handlar det om att det är svårt att uppfylla försörjningskraven, de bedöms bland annat ha för låg inkomst för att kunna försörja sin familj. Familjer med många barn har det särskilt svårt. Bland annat Omer från Eritrea. 2017 ansökte hans maka och sex barn, som då befann sig i Etiopien, om att återförenas med honom i Sverige.
Omers lägenhet var tillräckligt stor, men inkomsten från hans fasta anställning ansågs vara för låg Han blev tvungen att välja ut vem som skulle få komma till Sverige. I dag lever hans maka och ett barn kvar i Addis Abeba, de andra barnen bor med honom i Sverige.
Andra flyktingar har haft problem med att hitta tillräckligt stort boende. Det kan vara väldigt svårt att komma in på bostadsmarknaden för nyanlända. När Alam försökte förklara för sin tolvåriga son som befinner sig i Etiopien varför han inte kunde komma till Sverige fick hon frågorna: ”Älskar du mig inte mamma? Är det därför jag inte får komma?”
På den parlamentariska migrationskommitténs bord ligger förslag om att ytterligare försvåra återförening för alternativt skyddsbehövande, som oftast är krigsflyktingar. Det föreslås att undantaget från försörjningsstöd inte ska gälla för denna grupp. Enligt en jämförelse gjord av Röda korset skulle det innebära att Sverige blir ett av de EU-länder där det blir svårast att återförenas. Något som tidigare skrivits om på ledarsidan.
Försörjningskravet för återförening av familjer som splittrats i flykten måste avskaffas. Men om politikerna väljer att ha det kvar måste det utformas med rim och reson, med ordentliga säkerhetsventiler och humanitära avsteg.
I dag är barn undantagna från försörjningskravet, vilket är bra. Barn ska gå i skolan, inte jobba. Men undantaget borde också gälla personer med nedsatt arbetsförmåga eller funktionsnedsättning.
Förhoppningsvis nås en politisk majoritet av en mycket enkel insikt: Det är grymt att hålla makar samt föräldrar och barn åtskilda. Sverige ska inte ägna sig åt detta.