Skolan lyckas dåligt med sitt uppdrag

Strängnäs 5 maj 2021 05:05
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Skolan ska kompensera för barns olika förutsättningar så att de når så långt som de kan i förhållande till skolans mål. Det har visat sig att den absolut viktigaste externa faktorn för att en elev ska lyckas bra i skolan är föräldrarnas utbildningsnivå. Skolan lyckas därmed dåligt med sitt kompensatoriska uppdrag eftersom hemsituationen i praktiken påverkar resultatet.

 

Skolvalet har medfört en kraftig socioekonomisk segregation inom skolan, speciellt gällande just föräldrarnas utbildningsnivå. Strängnäs som landets näst friskoletätaste kommun är inget undantag, snarare tvärtom. Enligt den statistiska modell som Statistikmyndigheten SCB har hand om så ger de socioekonomiska faktorerna en förväntan att 67 procent av eleverna ska nå godkända resultat i den minst socioekonomiskt gynnade skolan och 91 procent i den mest gynnade. 

I Strängnäs extrema situation speglar inte modellen verkligheten som är ännu mer isärdragen. I budgeten tillförs medel till socioekonomisk strukturersättning till skolorna för att försöka motverka detta.

 

I denna situation så får vi läsa i tidningen att rektorn för en av de mest socioekonomiskt gynnade skolorna ifrågasätter strukturmedlen och hur de fördelas. En skola som har helt andra förutsättningar än den andra delen av skalan, vill alltså ha mer pengar. En skola där de flesta föräldrarna har högskoleutbildning och där andelen nyinvandrade elever är låg.

Friskolorna känner sig orättvist behandlade, men det är de alldeles för många barn som inte når en tillräcklig kunskapsnivå som borde känna sig orättvist behandlade. 

Inte bara för att skolan inte lyckas ge dom den utbildning de förtjänar men nu också för att friskolorna i gräddfilen tycker att de ska få det sämre, för det är effekten av ett förändrat strukturbidrag eller höjt grundbelopp inom befintlig budgetram.

 

Nu förstår jag det som att det lokala skolsamarbetet vill göra om formeln som fördelar strukturersättningen mellan skolorna. Dagens formel ger logiskt korrekt nästan inga extra resurser till de mest socioekonomiskt gynnade skolorna. Är det någon som på allvar tror att detta är något annat än att friskolorna vill ha mer pengar, i praktiken på socialt utsatta barns bekostnad?

David Aronsson (V)
Gruppledare Vänsterpartiet Strängnäs

David Aronsson

Ämnen du kan följa
Läs mer!
Skola och utbildning

Klara, färdiga – skolstart: "Vi längtar efter eleverna"

Skola och utbildning

Nu byggs en ny förskola i Fogdö: "Once in a lifetime"

Strängnäs

Ny statistik – en av fyra känner sig otrygg i skolan: "Förskräckligt"

Insändare

Insändare: Karinslundsskolan måste agera

Sörmland

Katrineholm vidare till Sörmlandsfinal i Vi i femman

Visa fler