HJULPLATTA
Det här händer främst vid spårhalka i kombination med kraftig inbromsning. Tåget glider på rälsen och hjulet slits onormalt så att en platt yta uppstår.
Lite hjulplatta spelar oftast inte så stor roll, men vid kraftig hjulplatta eller stark kyla kan rälsen slås av.
På vissa ställen längs spåret finns detektorer som ska varna om något tåg har en hjulplatta.
KONTAKTLEDNINGSBROTT
När en kontaktledning rivs ner blir det ofta större förseningar eftersom det tar lång tid att laga. En kontaktledning kan till exempel gå sönder när kranbilar kör över en plankorsning och har glömt att fälla ner.
Kontaktledningen kan även vara utsliten eller brännas av vid kortslutning, till exempel om en fågel flyger in i den.
Det kan också vara strömavtagaren på tåget som är defekt. För att förebygga kontaktledningsnedrivningar utrustas nu tågen med strömavtagare som automatiskt fälls ner när den är trasig.
KOPPARSTÖLDER
Har blivit vanligare.
Förutom att det är livsfara att stjäla koppar från en strömförande anläggning, får trafikledningen meddelande om signalfel. Innan det är åtgärdat måste trafiken stoppas eller köras med låg hastighet. Detta leder förstås till stora förseningar.
Trafikverket provar just nu olika metoder för att motverka stölderna. Bland annat stöldmärks kopparkablarna med en osynlig dna-vätska.
OBEHÖRIGA I SPÅROMRÅDET
En vanlig förseningsorsak är när obehöriga personer rör sig spårområdet. Då kallas polis ut till platsen och trafiken stoppas till dess att polisen har sökt igenom området.
Det är inte bara olagligt att gena över spåren, det är dessutom livsfarligt. Tågen kommer fort och ljudlöst.
RÄLSBROTT
Det här är inte något bra besked för pendlaren. Rälsbrott måste åtgärdas omedelbart och trafiken stoppas. Rälsbrott är vanligast under vinterhalvåret. Minusgrader gör metallen mer skör. Trafikverket röntgar rälsen med jämna mellanrum för att förebygga rälsbrott.
SIGNALFEL
Signalfel är den vanligaste störningen, men bakom begreppet finns en rad olika orsaker.
Ett exempel är att kommunikationen mellan signalställverket och trafikledningscentralen bryts, och då syns inte längre tågen på skärmarna i Trafikledningscentralen. Det orsakar inte någon direkt fara eftersom signalsystemet är konstruerat så att signalerna automatiskt stoppar trafiken.
Signalfel kan även bero på rälsbrott, att isoleringen mellan två rälsdelar är skadad eller någon kortslutning i systemet.
Följden blir att signalerna går om till stopp och en reparatör måste ut på plats för att åtgärda felet.
SOLKURVOR
När det blir varmt kan rälsen svälla, och i värsta fall flytta sig i sidled. Det är lätt att åtgärda men orsakar ändå tågstopp och inställda tåg. Lokförarna ser ofta tendenser till solkurvor och slår larm. Då sätter Trafikverket ner hastigheten och skär bort räls för att få bort spänningen.
Jaha, tänker pendlaren: Men hur kan det vara ett problem i Sverige, är det inte varmare i andra länder?
Jo, men solkurvorna har att göra med de stora temperaturskillnader vi har mellan sommar och vinter. Rälsen måste fungera både vid minus 40 och plus 40 grader.
Förr lämnades mellanrum vid skarvarna så att rälsbitarna skulle kunna bli längre. Det ledde till det typiska dunkande ljudet, men även slitage på hjulen.
I moderna spår helsvetsas rälsen och det är sällsynt att de får solkurvor.
SPÅRHALKA
Lövhalka har en komisk klang, men under hösten kan löv på spåren ställa till allvarliga problem för tågtrafiken. Löv i kombination med fuktigt väder kan göra så att tågen slirar.
Under spårhalkperioden används ett friktionsmedel på rälsen. Som förebyggande åtgärder röjer även Trafikverket vegetationen i backar, vid signaler och vid plattformar.
VÄXELFEL
Växlar lägger om tågets väg från det ena spåret till det andra. På vintern samlas tonvis med is på tågens underrede. När de kör igenom en växel skakar tåget till och då kan stora isblock ramla ner i växlarna, och växeltungan blir blockerad.
Låter det osannolikt? Titta då på ett tåg som kommer in på stationen när det är snö. Wassbergs istappsklädda skidåkarskägg är blekt i jämförelse.
Ungefär hälften av alla Trafikverkets växlar är utrustade med ett värmesystem som ska smälta bort snö och is, men i övriga fall måste personal åka ut och ta bort isen manuellt. Det ger givetvis också trafikstörningar.
Tågbolagen satsar på fler anläggningar där tågen kan isas av mellan turerna.
ÄLGKROCK
Problemen med älgar på spåren är störst på vintern när det är djup snö. Älgarna går då gärna upp på spåret där det är lättast att ta sig fram. Trafikverket har provat olika metoder för att skrämma bort vilt från spåren, men varken stängsel, urin från vargar eller hög musik har visat sig tillräckligt effektivt.