Tidningen träffade 57-åringen i hemmet bara dagar innan hennes avresa till världsmästerskapet i italienska Terni.
Kaarina Saviluoto mål är att slåss om medaljerna.
2019 kom hon hem från Kanada med ett VM-guld kring halsen.
Just 3D har blivit något av Kaarina Saviluotos specialitet. Hennes cv innehåller även lagmedaljer från både EM och VM.
– Jag skjuter alltså i elitklassen, inte som veteran, betonar hon över en kopp kaffe i det rödmålade torpet.
Kaarina Saviluoto, som tävlar i långbåge, behöver bara gå ut genom dörren så kan träningspasset starta.
På tomten, och i den angränsande skogen, finns över en handfull mål – likt de som används i tävlingar – utplacerade.
– Jag har en coyote, ett lodjur, ett vildsvin, ett rådjur, en iller, en hare och en dinosaurie. Så går jag banan fram och tillbaka blir det upp till 14 skjutstationer.
Grejen med 3D är bara inte att träffa figurerna, som är tillverkade av hårt gummi, utan att sätta pilarna i vitala delar. Att träffa hjärtat till exempel, ger 11 poäng vilket är max. Den vars pil fastnar i horn eller klövar kammar noll. Varje deltagare har två pilar per mål och runda att tillgå.
I VM väntar två dagars grundomgång följt av utslagning. Ju bättre det går i grundtävlingen, desto senare kliver man in i slutspelsträdet.
– Lagtävlingen är också viktig, betonar Kaarina Saviluoto som har finskt påbrå.
Hon växte upp i Gästrikland för att sedan bilda familj och under lång tid bo i Småland. Men efter att ha mött bågskytteförbundets generalsekreterare Cenneth Åhlund gick flytten till Nykvarn 2009.
– Vi har varit sambos, just nu är vi särbos och Cenneth kommer ofta ut hit.
Namnet Åhlund är intimt förknippat med bågskytte i Stallarholmen. Tillsammans med sin far spelar Cenneth Åhlund en viktig roll när jakt-SM arrangeras 17– 18 september.
– Nykvarn och Stallarholmen gör det gemensamt, säger Kaarina Saviluoto som tillhör den förstnämnda klubben.
– I och med den här artikeln och ett förhoppningsvis bra resultat på VM kanske fler här på orten kan få upp ögonen för sporten, säger Kaarina Saviluoto.
Hennes karriär började i Vetlanda i blygsam skala 1999. Trebarnsmamman trodde inte ens att hon var tävlingsinriktad, något som verkligen skulle motbevisas.
– Efter att jag blev ihop med Cenneth insåg jag att talangen fanns, så 2010 satte elitsatsningen fart.
Hon säger sig ha blivit stadigt bättre.
– Så länge som jag är nummer ett i Sverige i skogsgrenarna satsar jag vidare, plus att man måste vara "hel och ren" också.
Hur ofta tränar du?
– Varje dag, förutom i spöregn. Däremot har jag inga problem med att skjuta en vinterdag. Jag brukar träna tills jag känner mig nöjd. Det är väl envishet och finsk sisu som driver mig.
Går du på gym?
– Inte sedan covid-19 kom. Men jag lyfter ofta tungt på jobbet och klipper gräsmattan.
Kommer du att hjälpa till på SM om två veckor?
– Jag tävlar men min veranda fungerar som servering för skyttarna. Precis som i 3D rör sig deltagarna i skogen. Målen vi skjuter på är dock annorlunda, de föreställer djur målade på något tapetliknande.
Du pratade om finsk sisu, har du ärvt några andra traditioner från vårt grannland?
– Bastubad. Jag bastar i stort sett varje dag i ett hus på tomten. Extra skönt känns det direkt efter ett träningspass.
Till VM reser även debutanterna Jan-Åke Abrahamsson och Lisbeth Andersson, nya i Strängnäs från Eskilstuna. Duon bor i Länna och skjuter i barebow.