Första gången Teater Sörmland satte upp Djungelboken fick 4-årige Jerk Ohlsson Westin låtsasdöda Mowgli efter varje föreställning. 22 år senare spelar han själv "människovalpen" i teatergruppens uppdaterade uppsättning som snart har skolpremiär.
– På sin egen bakgård vågar alla hundar gläfsa, raljerar tigern Shere Khan. Bakom tigermasken med de lysande ögonen döljer sig Ewa Westin. Hon har kommit till varglyan där den lilla människovalpen som ska få namnet Mowgli hålls gömd, men stöter på patrull i form av Mowglis vargmamma spelad av Maja Lundqvist.
Djungelboken bygger på den brittiske författaren Rudyard Kiplings novellsamling med samma namn och utkom 1894. Redan då ansågs Kipling vara kontroversiell på grund av sin imperialistiska hållning, men lyckades som 41-åring ändå erhålla nobelpriset i litteratur år 1907, som den yngsta författaren någonsin.
Teater Sörmland fastnade för Djungelboken under en resa till Tjeckien i början av 90-talet där de såg en version som Ewa Westin beskriver som "sjukt läcker".
1994 satte de således upp Djungelboken och med tio skådespelare och en handfull musiker gav de runt 200 föreställningar både på skolor och i samarbete med Riksteatern och kritikerna var lyriska. Som skådespelarbarn fick Jerk Ohlsson Westin som då var fyra år, hänga med sina båda föräldrar under vissa föreställningar. Han grät varje gång han såg sin pappa Curt Ohlsson som då spelade den grymma tigern Shere Khan, bli dräpt av Mowgli.
– Efter varje förställning fick jag låtsasdöda Mowgli för att bearbeta traumat med att se min pappa bli dödad, skämtar Jerk.
I 2016-års version av Djungelboken är ensemblen nedbantad till fem skådespelare och storyn uppdaterad.
– Fabeln i sig är fantastisk men det är en konstig sensmoral i grundhistorien som inte känns speciellt modern. I stället för att komma tillbaka till människobyn för att träffa en flicka, har vi gett Mowgli en annan anledning att komma hem som innefattar både klimatförändringarna och människans slöseri med naturtillgångar, säger Jerk Ohlsson Westin.
Med en nedbantat ensemble har den stora utmaningen varit att tillsätta de 16 roller som ingår i historien. Tyngst lass drar Maja Lundqvist som både spelar leoparden Bagheera, schakalen Tabaqui, diverse apor och Mowglis vargmamma.
– Det är smått stressigt emellanåt och ibland får jag stanna upp och fundera på vilket djur jag egentligen är just nu, säger hon.
Det är även en mycket fysisk föreställning och de fem skådespelarna är i ständig rörelse på den lilla scenen som i stort sett består av en ställning i bambu och två tv-skärmar. I stället för en påkostad scenografi har man valt att lägga krut på de olika djurmaskerna, och till hjälp har teater Sörmland tagit tjecken Cestmir Randa som är en av Tjeckiens främsta scenografer och som teatergruppen varit bekant med sedan besöket i början av 90-talet.
– Cestmir är anledningen till att vi fortfarande har ett samarbete med Tjeckien och hans masker är oroligt välgjorda och häftiga, menar Ewa Westin.
53 föreställningar för mellanstadieelever runt om i Sörmland väntar nu och ensemblen tror att målgruppen är perfekt.
– Mellanstadiet är en väldigt kul publik. I den åldern vågar man fortfarande vara känslosam, samtidigt som dom är smarta. Djungelboken är en jättehäftig äventyrshistoria och i vår version får de även med ett tankeväckande budskap, menar Ewa.