Åsa Olofsson arbetade på ett litet företag i Flens kommun, som i november var tvunget att skära ner på personalen med anledning av konjunkturen. Hon hade inte varit med i a-kassan i ett helt år och fick inte full ersättning. Därför var hon tvungen att söka socialbidrag för januari månad för att kunna försörja sig själv och sina tre barn.
Nekades bidrag
– Jag vill inte ha med socialen att göra, det tror inte att någon vill. Jag är en människa som vill stå på egna ben och försörja mig själv, säger Åsa.
Socialtjänsten i Flen nekande henne bidrag med motiveringen att hon kunde uppnå en skälig levnadsstandard med egna medel.
I socialtjänstens beräkningar skulle dock Åsas novemberlön försörja henne även i januari eftersom den felaktigt utbetalats i december. Åsa överklagade beslutet och skickade med ett intyg från ekonomiansvarige på det gamla arbetet där det står att utbetalningen i december egentligen skulle ha kommit i slutet av november. Handläggaren godkände inte överklagandet och därför har ärendet gått vidare till länsrätten.
Har fått nytt jobb
Om novemberlönen räknas bort skulle Åsa och hennes tre barn, enligt socialtjänstens egen beräkning, ha 3 057 kronor att leva på efter att fasta utgifter som hyra och barnomsorg är betalda.
– Jag blev arg och frustrerad, och kände mig orättvist behandlad. Jag förstår att de har riktlinjer som måste följas, men bemötandet kändes så fel, och jag borde dessutom ha rätt att få de här pengarna.
Åsa har fått ett nytt arbete som personlig assistent. Men hon har bara arbetat några dagar i januari och lönen betalas i efterskott, så nästa hela lön kommer inte förrän i slutet av mars. Tidigast i april kommer beslutet från länsrätten om hon har rätt till socialbidrag.
– Jag får hänga efter ett tag till, konstaterar hon.
Lånar pengar
För att klara sig har hon fått låna pengar och skjuta upp räkningar. Det som känns jobbigast är att inte kunna betala hyran, men det har inte varit några problem att komma överens med hyresvärden i Bettna om att betala senare.
Hon har försökt att inte låta de ekonomiska svårigheterna gå ut över barnen, men de äldsta har märkt att något är fel.
– Jag är irriterad, stressad och har tankarna på annat håll. Jag vill inte låna pengar eller ligga efter med räkningar.