Kommunens cykelplan med förslag på åtgärder till och med år 2040 är tänkt att leda till "en ökad och säkrare cykling, vilket ger flera positiva effekter för miljön, folkhälsan och stadsmiljön". Men vem gör vad – och vem betalar?
Kommunerna ansvarar för tätorternas infrastruktur, medan Region Sörmland har regeringens uppdrag att sköta de statliga vägarna. När nya cykelvägar anläggs utmed läns- och riksvägar är praxis att de hälftenfinansieras av region respektive kommun.
Region Sörmlands prioriteringar framgår av den så kallade länstransportplanen, som tas fram i samråd med kommunerna och uppdateras vart fjärde år.
Den nuvarande för åren 2018–2029 slår fast att "förutsättningarna för arbets- och studiependling med cykel ska öka". Ändå omnämns bara en snutt cykelväg i Strängnäs kommun – ett projekt som dessutom föll på målsnöret redan år 2019.
Då var två kilometer mellan Strängnäs och Härad på gång, men politikerna backade ur i sista stund med hänvisning till att kostnaden blev för stor – 14 miljoner kronor delat på två.
Nu formas en ny länstransportplan för 2022–2033. I utkastet, som tagits fram i samråd med alla Sörmlandskommuner, föreslås inte en enda ny regional cykelväg i Strängnäs kommun:
–Vi fokuserar mer på det kommunala vägnätet via så kallad statlig medfinansiering, säger Fredrik Högberg, infrastrukturstrateg på Region Sörmland.
Det står dock kommunen fritt att själv driva frågan – och i så fall ta hela kostnaden.
I kommunens egen cykelplan, den från 2017, beräknas 7,3 kilometer mellan Malmby och Stallarholmen kosta 25 550 000 kronor, respektive 22 750 000 kronor för 6,5 kilometer på sträckan Strängnäs och Länna. Hela planen omfattar drygt sju mil för drygt 250 miljoner.
Nu ska Stefans Engströms och Susanna Wiléns medborgarförslag diskuteras av teknik- och fritidsnämnden. Där är Sixten Skullman (M) ordförande:
– Frågan ska upp för beslut om det ska utredas eller inte, säger han, utan att i förväg vilja kommentera vad han tror svaret blir.
Om det blir ett ja går frågan vidare till väghållaren, Trafikverket, som bland annat utreder läget för markinlösen, geoteknik och arkeologi.
Vägen till ökad trafiksäkerhet för landsbygdscyklister kan alltså tyckas lång och motig. Fredrik Högberg manar dock till hopp:
– De får fortsätta kämpa. Många förslag som genomförs kommer från just medborgare – men det tar ofta lång tid.