Ökad rörlighet kan göra dig bättre – på mer än du tror

Rörlighetsträning kan inte bara göra dig smidigare – utan även ge sidoeffekter du inte trodde fanns. Under de senare åren har lugnare pass blivit vanligare på gymmen.

flex3PA.jpg

flex3PA.jpg

Foto:

Dagsform2016-02-06 08:00

Dämpad belysning, lugn musik och fladdrande stearinljus. Den första känslan är stress. Att jag gått med på att stå här och veva i en timme utan att åstadkomma speciellt mycket träning. Samma känsla av stress som sköljde över mig när jag öppnade en bok om mindfulness. Sedan tänker jag att det nog är ett tecken på att jag faktiskt behöver det här mer än många andra i salen. Dels för att stressa av, dels för att smörja lederna.

Och efter uppvärmningen kommer passet dessutom igång ordentligt. Flex, som rörelseträningen kallas just här på Friskis och svettis i Katrineholm, innebär att man i ganska snabb takt går igenom en rad rörelser som mjukar upp och sträcker ut musklerna en i taget. Det påminner ibland om yoga, men utan att stanna kvar i de olika positionerna. Kroppen är nästan hela tiden i rörelse och för en som kör passet för första gången gäller det att vara uppmärksam.

"Tänk på hållningen och var stark i magen. Utmaningen är att ha kontroll i rörelsen", instruerar ledaren Anna-Karin Sjökvist, medan vi balanserar på ett ben och lutar oss långt framåt med överkroppen.

Det som är behållningen för mig är att få bli medveten om hur kroppen mår. Hur varje led och muskel känns jämfört med varandra. I vissa fall positiva överraskningar, i andra fall en påminnelse om att allt inte är helt rätt ställt.

Anna-Karin Sjökvist berättar att det finns tre typiska deltagare.

– Den som är vältränad och vill jobba med rörlighetsträning eller klämma in ett återhämtningspass, den som har varit borta från träningen länge och vill komma igång mjukt och den som har någon skada, berättar Anna-Karin Sjökvist som poängterar att hon är ideell och inte utbildad inom området.

– I vanliga fall brukar varje ledare kunna sätta sin egen prägel på passen, men de här utformas av riksorganisationen och är likadana överallt, fortsätter hon.

En av dem som deltar är Malin Skoog. Hon hör till dem som tränar mycket och hårt.

– Det här är ett komplement till min vanliga träning. Jag kör vanligtvis sju pass i veckan, ibland mer, och då behövs det några lugna pass. Annars bryts bara kroppen ner, berättar hon medan salen börjar tömmas på folk och lysrören i taket tänds.

Rörlighetsträningen har fått oanade effekter för henne.

– Jag har blivit starkare i och med att jag fått bättre kontroll över kroppen. Samtidigt är jag inte lika stel längre. Det här har gjort mig starkare både fysiskt och psykiskt, fortsätter hon.

Birgitta Asplund hör till de äldre deltagarna. Hon lyfter fram en ökad kroppsmedvetenhet som det mest positiva.

– Jag tycker att det är viktigt att hålla sig mjuk i kroppen nu när man kommit upp i åren och det här är ett bra komplement till annan träning. En konkret skillnad jag märkt är att jag fått bättre balans och blivit starkare i fötterna.

Birgitta Asplund berättar att hon brukar hitta ett inre lugn på rörlighetspassen, men att det långt ifrån var självklart från början.

– Jag är en gympatjej och van vid att det hoppas och skuttas. Det här var svårt i början, jag kände mig lite stressad. Det kändes alldeles för lugnt, men jag tror att jag behöver det.

Anna-Karin Sjökvist har sett att rörlighetsträningen blivit vanligare.

– Jag tror att den här typen av pass finns på nästan alla träningsanläggningar i dag. Det har kommit mer och mer de senaste åren. Många har en hög stressnivå i sitt arbetsliv och sedan lägger de på högintensiv träning på det – som kan skapa en ännu högre stressnivå.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om