För några år sedan såg jag ingen anledning att förändra mitt beteende. Jag trodde att det sättet jag levde på var helt normalt, att det jag gjorde krävdes för att kunna leva hälsosamt. Det jag inte insåg då var att jag tryckte bort mina vänner, slutade med mitt största intresse och förstörde både min kropp och mitt psyke.

Jag har länge inte velat att andra ska veta. Men nu har jag ändrat mig. Jag berättar för så många som möjligt med förhoppningen om att jag hinner få upp ögonen hos någon som är på väg att ramla dit.

Det är svårt att exakt säga när allt detta började, men jag tror det snart var fem år sedan. Mina föräldrar bestämde sig för att gå ned i vikt, vilket deras kroppar behövde. I samma veva träffade jag nya kompisar där en hade som mål att tävla i Bikini Fitness och en pluggade till dietist. Jag blev inspirerad och började träna mer och äta vad jag trodde var hälsosam mat. Och vilken härlig känsla det medförde, även om jag nu i efterhand vet att den var falsk. Jag blev beroende och har sedan dess aldrig blivit fri.

Sociala medier är fantastiska på många sätt och internet i allmänhet är ovärderligt. Men för mig blev det den största boven. Jag började slaviskt följa träningsbloggar och Instagramkonton i hopp om att det skulle göra mig än mer inspirerad att orka ta mig till gymmet för andra gången den dagen eller att få mig att hålla mig utan mat till lunchtid, det trots att jag redan tränat på morgonen.

Sociala medier är fantastiska på många sätt och internet i allmänhet är ovärderligt. Men för mig blev det den största boven.

Än i dag brottas jag jämnt och ständigt med destruktiva tankar. Jag ser inget slut, hur gärna jag än skulle vilja att det fanns något sådant.

Jag gick ned i vikt vilket människor runt omkring mig märkte. Och desto mer de gav mig komplimanger om mitt utseende desto djupare ner i beroendet grävde jag mig.

I dag är jag medveten om vad som triggar i gång mig, vad jag klarar av och inte. Jag får sätta strikta regler när det gäller träning och mat, annars har jag lätt att gå överstyr. Det är inte optimalt, men det fungerar.

Min önskan är att du som känner igen dig hittar en stark och trygg person att prata med. Det har varit min räddning. För även om det är skitjobbigt när vågen kastas eller när det hela tiden är någon som ifrågasätter dina val och rutiner kommer du förhoppningsvis en dag inse att den personen räddade dig. Det är ett tungt lass att dra och jag är förevigt tacksam den person som varit min stöttepelare under de här åren.

Min önskan är att du som känner igen dig hittar en stark och trygg person att prata med. Det har varit min räddning.

Jag kanske aldrig kommer bli fri, men jag är medveten om att mina tankar och handlingar inte alltid behöver klicka.

Jag har erkänt mitt beroende.

Behöver du prata med någon eller vill berätta din historia? Mejla mig på rebecca.ohman@ekuriren.se.